Artik hamaynqi ghekavar Arsen Abrahamyann aysor lragroghneri het zruycum haytararel e, vor irenq naxoroq teghyak en eghel, vor annaxadep teghumner en linelu, bayc chen patkeracrel, vor nman vitchak karogh er linel: «Bazmics haytararel em ev mnum em nuyn karciqin, vor agheti pattcharn annaxadep arat teghumnern en eghel: Shurj 1.5 zham intensiv karkut e teghacel ev ayd amboghj jrayin zangvacy xarnvel e dzyan het ev Artiki dzorerov jury sharzhvel e depi qaghaq: Es 15 rope araj hovivi koghmic teghekacvac ei, bayc ayd cavalneri masin cher kareli patkeracnel, angam amenadazhan erazum: Ayd jri zangvaci het xoshor zhayrabekorner xuzhel ein qaghaq: Hegheghatary bac e eghel ev aranc argelqneri jury hosel e»,- teghekacrel e qaghaqapety: Nra xosqov: jrhegheghi hetevanqov, Artikum vtarayin shinutyunner chkan: Artik hamayqni bnakichnern el dzhgohel en, vor irenc hatkacveliq gumarn arnvazn mi qani angam qich e, qan irenc krac vnasy: Bnakichneric mekn el asac, vor iren hatkacrel en 1 milion 800 hazar dram, sakayn dranov hnaravor chi ir tuny veranorogel: «Indz varchapety bnakaran e xostacel»,- asel e bnakichy: Mek ayl artikci el asel e. «Indz ed phoghy petq chi: Es mer ed taghamasum man gam, krnam havaqem milion 900 hazar che, 2 milion, tanem, tam, asem: vov vor xeghtch e, tareq, ogneq, es el gnam me teghm bnakvim»,- Qaghaqapety dzhgohutyunnerin i patasxan, nshel e. «Mardik ynkel en panikayi mej ev vaghva orva nkatmamb havat chunenalu pattcharov bnakarnner en uzum, bayc erb veranorogumy avartvi, amen inch kkargavorvi»: |