ՄԱՄՈՒԼ.ամ
Hay / Հայ | Рус | Eng | Tür
USD 402.56, EUR 440.64, RUB 4.58, GBP 505.01
+24 °C, +15 °C ... +25 °C Vaghy:+26 °C
Xachik Dashtency ev ir «Ranchparneri kanchy»
20:56, 05.02.2014
6435 | 0

Xachik Dashtenc - Ranchparneri kanchy

Ays fayli nyutery karogh en ogtagorcvel bacarapes yntercanutyan ev usumnakan npataknerov:


XAChIK DAShTENCY EV IR
«RANChPARNERI KANChY» VIPASQY
1
Xachik Dashtenci: nshanavor groghi u targmanchi masin, gher grvelu en hetazotutyunner։ Chen karogh chgrvei vorovhetev ev ibrev, banasteghc u ardzakagir, ev ibrev targmanich, Xachik Dashtency hetagic e toghel azgayin gegharvestakan grakanutyan ev targmanutyan patmutyan ejerum։
Tchisht e, oreri aghmuki mech hatchax che, vor lsvum er Dashtenci anuny, inchpes sovorabar linum e ayn mardkanc het, vovqer mi koghm qashvac, ases stverum, anaghmuk u ankriv, bayc nerqin xor havatov qashum en irenc lucy։
Galis e, sakayn, arzheqnery veradasavorogh zhamanaky ev amen inch gcum ir teghy։
Chgrvac, bayc anxusapheli orenq։
Galu e naev Dashtenci zhamanaky, vory patmelu e nra kensagrutyuny: Sasna lerneric minchev gaghti sovahar tchamphaner, aysteghic minchev Arevelyan Hayastani vorbanocayin hangrvanner, Aleqsandropoli amerikyan vorbatneric minchev petakan hamalsaran, usucchakan carayutyunic minchev dasaxosakan ambion, grakan mutqic minchev ir gegharvestakan ev targmanchakan mec gorcy։
Xachik Dashtency ir grakan ughertn sksec banasteghcutyunnerov։ Nra arajin ergern arzhanacan Eghishe Charenci hatuk verabermunqin։
Zhamanaki sksnak banasteghcneri hoc bazmutyan mech gegharvestakan nor sharzhumy glxavorogh Charency voronum er ir kniqn u shunchy, irenc demqn u dzeoagiry krogh banasteghcneri, nkatec Dashtencin, vogevorvec nra banasteghcutyunneri tarm guynerov ev gorci drec hratarakchi ir tchashaky: Dashtenci arajin zhoghovacun («Ergeri girqy») hnaravorin chaph xnamqov tpagrelu hamar։
Pahpanvel e Charenci erku grutyuny: mekn ughghvac Haypethrati ayn zhamanakva tnoren eduard Chophuryanin, myusy: haytni dzevavorogh-nkarich Tatchat Xachvanq yanin, ur xosq e gnum X. Dashtenci grqi vorakyal tpagrutyan masin։
Ayg zhoghovacuin hajordec «Boc» (1936) grqi tpagrutyuny։ Sa aynqan aghmuk harucec ir shurjy, vor Dashtency heracav Moskva ev xarisx netec otar lezuneri instituti angleren lezvi bazhnum, naxapatrastvelov targmanchi kochman։
Moskovyan usumnagnacrւtyuny vtchrakan der xaghac Dashtenci tchakatagri mej. anglerenn ayn henarann er, vorov na gorci er dnelu nersum eghac banasteghcakan kraknery։
Bnakanabar caranum e inch targmanelu xndiry։
Ognutyan e galis Avetiq Isahakyany, vori xorhrdov der tasnamyakner araj haytni divanaget Hovhannes Xan-Masehyany dzernarkel er Sheqspiri targmanutyany։
Dashtenci patmelov ir sheqspiryan nershnchanqi xorhrdatun nuynpes Av. Isahakyann e eghel, mi zruyci zhamanak handznararel e sharunakel Xan-Masehyani kisat toghac gorcy ev amboghjacnel hayoc Sheqspirakany։
Vra hasan Hayrenakan paterazmi dzhvar tarinery։ Dashtency ir sheqspiryan gradarany: britanakan ev rusakan hratarakutyunner, Sheqspirin veraberogh gitakan ashxatutyunner ev banasirakan hetazotutyunner, erklezvyan bararanner, teghaphoxum e Talini Irind gyughy, ur na ashxatanqi er ancel ibrev koltntesutyan naxagahi qaghaqakan gcov teghakal։
Ornibun ashxatel e iren arandznapes harazat sasunci geghjukneri mijavayrum: garnan canqic minchev berqahavaq ev miayn gisherayin ush zhamerin hnaravorutyun e unecel momi tchragi aghot luysi tak araj tanel ir grakan gorcy...
Xachik Dashtency banahyusakan tarerqi ev shnchi grogh e։ Dra var apacuycn e hanratchanach «Xodedan» vepy, vory, ir isk xostovanutyamb, cnvec nuyn Irindi Sasna tan sharavighneric stacac tpavorutyunneric։
«Xodedany» yurahatuk tegh uni hay sovetakan vipagrutyan mej։
Mi qani arumnerov։
Nax, ayd vepov sharunakvec hayrenakan grakanutyan ayn akosy, vor ir mi sharq phaylun patmvacqnerov bacel er Aksel Bakuncy։ Da 1915 tvakani haykakan kotoracneric phrkvac mardevanc veracnutyan gegharvestakan marmnavorman akosn e, vori mej mtav naev Dashtency: voch miayn ibrev sharunakogh, ayl avandnery harstacnogh։ Na kertec hoviv Asaturi monumental kerpary, vory eghav arajneky nuyn xmoric kertvac myus kerparneri (Nahapet, Dzori Miro ev ayln) ։
Xndri eutyuny, sakayn, voch miayn kerpari haytnagorcumn er, aylev gorci drvac gegharvestakan skzbunqnery, vory, dzhbaxtabar, chi gnahatvac yst ir arzheqi։ «Xodedan» vepov Dashtency nerkayacrec eposayin ardzaki arajin hayty: dra mej dnelov ir bovandak sasunciutyuny, Sasna Tan merorya sharavighneri hogebanutyan kencaghi, erazanqneri anvrep imacutyuny։
Zhoghovrdakan asmunq ev patmakan hishatakner, azgagrutyun ev heqiatner, kencagh ev geghjkakan patumayin dzever: ir zhoghovrdagitutyan ays pasharnery, vor Dashtency katil ao katil zhoghovel er vagh mankutyunic minchev ayrakan hasaky, na gorci drec banahyusakan-eposayin ardzaki mec xndiry lucelu hamar։
Dra hajord qayly: nshanakalic qayly, eghav «Ranchparneri kanchy» vepy։
2
«Ranchparneri kanchin» Dashtency nvirec ir kyanqi ev hogu mec hatvacy։ Teev hatchax er veradarnum ghran, bayc cher shtapum: cankanalov nra ejerum asparez hanel ir qnarn u epikan, davananqn u erazanqy, nershnchanqn u tarerqy։
«Ranchparneri kanchy», vorn ardarev, Dashtenci glxavor girqn e, patmum e 19-rd daraverji ev 20-rd daraskzbi hay azgayin azatagrutyan ayn herosneri masin, voronq patmutyany haytni en «haydukner» (fidayiner) anunov։ Haydukneri partizanakan sharzhumy demokratakan xor armatneri ev azatagrakan ardar shnchi mi sharzhum, cnvec ibrev turqakan sastkacogh brnutyunneri dem ughghvac ynddimadrutyun, inchpisiq ein nuyn zhamanakashrjanum nuyn ughghutyamb Bulghariayum, Hungariayum, Hunastanum, Haravslaviayum cnvac sharzhumnery։
«Hayduki» bararanayin bnoroshumy: «geghjuk, vory votqi e elel ir iravunqneri pashtpanutyan hamar», havasarapes veraberum e naev hayoc hayduknerin, voronq irenc kyanqy drin hayrenyac phrkutyan zohaseghanin, arzhananalov zhoghovrdakan layn sharqeri hiacmunqin։ Bnav patahakan chen ayn bazmativ legendnern u bazmatesak ergery, vor zhoghovurdy hyusel e ir azatasirakan aprumnern u phrkutyan huysery artahaytogh herosneri masin։
Zhoghovrdakan vrizharuneri partizanakan sharzhumy, dzhbaxtabar chi arzhanacel voch patmagitakan anachar qnnutyan, voch el dardzel e gegharvestakan nershnchanqneri nyut, inchin arzhani e anverapahoren։
Ays verabermunqi: «lrutyan» mej, yst erevuytin, ger e unecel erku hangamanq։
Mek ayn, vor partizanakan tarerqin handznvac, miasnakan cragrer chunecogh sharzhumy hetevanqneri mej partvacneri sharzhum er, ev, erkrord, dashnakcutyan gorcichnery azatagrakan sharzhman inch-inch shrjaketerum phordzecin zhoghovrdakan ardar sharzhumnery harmarecnel irenc kusakcakan negh nkrtumnerin ev stver gcecin sharzhman bun eutyan vra։
Haziv te hark ka bacatrelu, vor ays hangamanqnery himnavor phastarkner chen: lrutyan matnelu azgayin-azatagrutyan payqari herosakan ejy, vorn ughghaki haycum e gegharvestakan marmnavorum։
Tariner araj ayd gorcin dzerq meknec Xachik Dashtency, vorn ir harust imacutyunnerov ev gegharvestakan naxasirutyunnerov ayn groghn er, vory karogh er shunch u marmin tal mer patmutyan herosakan ayd ejin։
Da e havastum «Ranchparneri kanchy» girqy, vory, Dashtency arden patrastum er tpagrutyan, erb vra hasav anaknkal mahy...
Dashtenci grvacqi xoragiry («Ranchparneri kanchy») ev zhanrayin tarberarkumy (vipasq) dzevakan «manruqner» chen, ayl ayn karevor banalinern en, voroncov petq e bacel grqi bovandakutyuny։
«Ranchparnery» voroshaki patmagitakan-gegharvestakan hayacqi colacum e։ Hayoc azatagrutyan andznazoh martiknery: hayduknery, yst zhoghovrdi patmakan hishoghutyan mej haratevogh tvyalneri, amenasovorakan, anchar, xaghaghaser, irenc art u kalin, hoghin u jrin gamvac ranchparner en, voronq, sakayn, dazhan hangamanqneri berumov stipvac en zenqi dimel pashtpanelu irenc mardkayin iravunqnern u arzhanapatvutyuny։ Vordedrelov zhoghovrdakan havati vra xarsxvac ays koncepcian ev ranchparutyan ashxarhazgacoghutyuny gnelov ir patumi himqum, Dashtency bacahaytum e azatagrakan sharzhman demokratakan ughghutyuny, dranov el bacatrelov sharzhman herosakan bovandakutyuny, patmutyan haytni herosneri hogekan dzgtumneri vehutyunn u gegheckutyuny։
Sa hay zhoghovrdakan eposic ekogh ashxarhayacqayin gic e, verin astitchani ardar ev tchshgrit meknabanutyun։
Avetiq Isahakyani tghteri mej pahpanvel e mi grutyun, ur varpety zhamanakakic hay ardzakagirneric eposayin-asqayin tarerqi grogh e hamarum Xachik Dashtencin, gnahatelov nra hnaravorutyunnery։
Yst erevuytin na teghyak e eghel Dashtenci mtahghacmany ev erkusteq zruycneri mijocin el cnvel e vipasqi gaghaphary։
Irapes, xarnvacqov linelov patmoghakan-asacoghakan shnchi gyrogh, Dashtency gtel e nyuti matucman amenaharmar, bnakan dzevy։
«Ranchparneri kanchin» ete nayenq dasakan hogebanakan vepi kanonnerov, haziv te karoghananq tchisht gnahatel nra nshanakutyuny. chkan voch hogebanakan manrakrkit verlucumner, voch el syuzhetayin caytun phoxharaberutyunner։ Sa banahyusakan-patumayin ardzak e, ardzaki ayn voraky, vori moracvac ughinery noric shat voroshaki erevum en 20-rd dari gegharvestakan voronumneri mej։
Grakan davananqov artaqust «pahpanoghakan» ays grvacqov Dashtency vkayum e zhamanakakic ardzakin bnorosh ritmi ir zgacoghutyuny, ayd ritmy haytnaberelu hamar darnalov depi azgayin patmutyan votchakan guynery, zhoghovrdakan phordzi mej bekvac artahaytman eghanaknery։
Azatagrakan sharzhman vipasqy steghcelu hamar Dashtency hazvagyut taphancumnerov ogtvel e ayd sharzhman eutyann amenic aveli patshatchogh bnakan u parz, parzunakutyan chaph parz, miamit, «anarvest» patumi dzeveric u barapasharayin sherteric։
Tirapetelov hay Zhoghovrdakan vipergi gaghtniqnerin, Dashtency handes e ekel ibrev asacogh, zhoghovrdakan asmunqogh, bnav turq chtalov zhoghovrdakan patmeladzevi artaqin votchavormany։
Ibrev zhanrayin karucvacq «Ranchparnery» noraguyn hay grakanutyan trichqneric mekn e, «ramik» arvesti hazvagyut xor nershnchanq։
Hayoc dprevanqi patanineric meky: «Maxluto» makanunov, «Ranchparneri kanchov» darnum e azgayin sharzhman zinvor ev ays ketic sksac patmum e ir kyanqi drvagnery: «novelayin patumnery», ur tegh unen ev ayd sharzhman araspelakan anunnery (Arabo, Aghbyur Serob, Sose, Gevorg Chaush, Andranik), ev sharqayin masnakicnery։
Maxlutoyi patmutyunneri mej azatagrutyan herosnery erevum en hayrenasirakan xor aprumnerov, baroyakan bardzr skyzbunqnerov, ramkakan bnavorutyamb ev aspetakan varqagcov։
Ir vipasqy karucelis Dashtency liaburn ogtvel e banahyusakan nyuteric: epikakan ev qnarakan erger, avandutyunner ev tevavor xosqer, inchpes ev ditakan hishatakaranneric, azgagrakan-teghagrakan, ashxarhagrakan hetazotutyunneric, aravelaguyns mnalu hamar patmutyan irakan hoghi vra։
Cankanum enq yndgcel evs erku moment, voronq gaghapharakan liarzheq sheshter en talis Dashtenci vipasqin։
Drancic meky dashnakcutyan gaghapharaxosutyunic sharzhumy sahmanazatelu tendencn e, patmakanoren miangamayn tchisht tendenc։ Bann ayn e, vor hayduknern irenc bun zhoghovrdakan armatnerov chein karogh henaran linel azgaynakan «baghdzanqneri» hamar, inchin dzgtum er dashnakcutyuny։ Avelin: nranq irenc dzgtumnerov, hayreni hoghi azatagrutyan eraznerov u maqarumnerov anharazat ein dashnakcutyany, vory ev Dashtency nerkayacrel e vepi mi qani karevor hatvacnerum, kapvac gerazancoren Andranik zoravari kerpari het։
Myus eakan gaghapharakan sheshty hay ranchparneri qaghaqakan koghmnoroshman, vousakan koghmnoroshman: dardzyal patmakanoren havasti bacahaytumn e։ Turqakan brnutyunnerin entaka hay geghjuknery, bnakanabar, irenc hayacqn ughghum en depi Rusastan, aydteghic spaselov phrkutyan luysy։ Ays koghmnoroshman bnakan sharunakutyunn e ranchparneri mnacordneri hamaxmbumy Aovetakan Hayastani hoghi vra, ur marmin en arnum nranc patmakan eraznery։
Xachik Dashtenci «Ranchparneri kanchy» vipasqy ev ir gaghapharakan azniv patosov, ev gegharvestakan katarman astitchanov hay grakanutyan nshanakalic erevuytn e։
SVoIREN AGhABABYAN
XVoSQ HEGhINAKI
Ogtvelov im ays nor vepy luys yncayelu patehutyunic, partq em hamarum hraparakav im ankeghc shnorhakalutyuny haytnel «Xodedan» vepis artiv indz zhamanakin shnorhavorac bolor yntercoghnerin u barekamnerin, voronc i vitchaki chem eghel aoandzin namaknerov im eraxtiqy haytnel:
Shnorhakalutyun naev aoandzin arzheqavor ditoghutyunneri hamar, voronq sirov i nkati en arnvac ays vepy grelis:
Nor vepi hamar ogtagorcel em mayr hayreniqum ev sphyurqum luys tesac vorosh hushagrutyunner, akanatesneri vkayutyunner ev patmakan u ashxarhagrakan ashxatutyunner, drancic ibrev ataghdz yntrelov bacaoapes ayn drvagnery kam eghelutyunnery, voronq arnchvum en im yntrac nyutin:
1952 tvakanin, erb es Iringh gyughum ei, ereveli shinakan Galust Qotanyanr (apho Galust) ir harki tak dimelov indz: asac.
— Shat urax em «Xodedani» hamar: Shat dzoreri gluxy mi dzor e, shat xosqeri gluxy: mi xosq. enpes areq, vor mer hetqery chykorchen:
1963-i hunisi 2-in Nerqin Taphn gyughum es handipeci «Xodedan» vepis herosneric mekin: Gomsa Meliqi knojy: Na asac. «Meliq harir tarekan keghner, vor meoav։ Talinu bzhishk mek or Meliqin tesnelov: asac. «Meliq jan, du qu uzhic es esqan erkar aprel: Chatal oskor ka qu srti mej u chors plohik»:
Im ays vepy irenc srti mej «chatal oskor» ev «chors plotchik» unecogh ayd serndi masin e:
Aydpisi serund eghav, aydpisi serund dzhvar te krknvi:
Aynqan artasovor ev araspelakan ein ayd serndi mardik ev irenc gorcery, vor teev ays vepi amboghj nyuty irakan e, katarvac eghelutyun, bayc vomanc karogh e tval anirakan ev. heqiatayin:
Ayd mardkanc anunnern u gorcery hyusvel en legendin, heqiatin, araspelin ev sernde-serund ancnum en berneberan:
Nranq xumb-xumb ekan ev lcvecin ays vipasanutyan mej, vomanq irenc anunnerov, mi qanisn el anunnery phoxac: U dardzyal hin, charqash, bayc tokun hay shinakann er, vor elav im aoaj: Amen meky berec mi herosakan drvag kam eghelutyun ir kyanqic ev hyusec ays girqy: Grqi amen mi gluxy mi aoandzin patum e kam patmvacq, isk bolory miasin: mi amboghjakan vep:
Sakayn aveli lav e xosqy tanq vepi glxavor herosin. «Ayspes uremn, es dzeg kpatmem im ev im serndi kyanqy, inchpes nr eghav ev inchpes nr ancav: Es dzez ktanem aynpisi vayrerov, ur cheq eghel: Im etevic ekeq: Es mert tambin nstac kertam, mert tambic ijac: Vortegh hognecinq: ayntegh kang karnenq:
Ayd vov e brnel nzhuygis sandzy: A, bonashenci, du noric haytnvecir Sim leoan lanjerin: Ughghaki xent es du, nr aydqan kanux shtapel es indz mot: Lusabaci coghy votqeris vra e, ev demqis phchum e mi haheli zephyur: Ek gnanq indz het: Hog che, menq erkusov tchanaparh kmeknenq, minchev hajordabar handes kgan inqy Shapinandy ev Paytogh aghbyuri herosnery:
Gone tuyl tur indz verjin angam Melqon varzhapeti dasy lsem»:
Erevan, 1972, 10 ogostosi
ARAJIN MAS
Ev sharan-sharan bardzranum er ver
Mer bernavorvac ynkerneri chun:
E. ChARENC
«RANChPARNERI KANChY»
Mush qaghaqi s. Marine taghum hayoc lezvi das er։
— Apa artasanir «Ranchparneri kanchy», — matnacuyc arec Melqon varzhapety verjin sharqum nstac mi txadem ashakerti, vor lusamutin kpac mtazbagh nayum er Dzorataghi ayginerin։
Ashakerty kangnec։
Bolory zuyg-zuyg ein nstac, isk sa menak er։ Koghqi dasynkery mi tari araj lqel er dprocy: iren menak toghnelov verjin nstaranin։
Shabaty mek andam Melqon varzhapety ashakertnerin krknel er talis hayoc aybubeny։ Ashakertnery partavor ein angir asel bolor tarery, dranq zugakcelov hay shinakanneri aravotyan kancheri het։ Aybubeny sertelu ays eghanaky Melqon varzhapetn er mshakel votanavori dzevov, npatak unenalov hayoc greri patkery ev hajordakan kargy amur droshmel ir saneri hishoghutyan mej։ Aynpes petq e artasanein, vor tvar, te aravot e, ev ranchparnery irar dzayn talov shtapum en dashtayin ashxatanqi։
— Ayb, nen, gem,
Brdem utem.
— Inch utes, — yndmichec Melqon varzhapety honqery xozhorelov։
— Tphov klulik karmir taqteghov։
Dasarany phrtkac։
— Lav ban e Msho tphov klulik utely, ayn el karmir taqteghov, bayc dasy lav serteluc heto, — sastec varzhapety։ — Aylapes tesnum es varocneri xurdzy։
— Araj utel, heto sertel, — patasxanec txadem ashakerty, dzhkamutyamb nayelov barak varocneri kapocin, vor drvac er ankyunum, kargapahutyuny xaxtogh ev dasy chsovorogh ashakertnerin patzhelu hamar։
— Du asa «Ranchparneri kanchy», — dimec paron Melqony mi urish ashakerti, vor arjevum er nstac ev tyvabanutyunic u mayreni lezvic misht hing u xach er stanum ։
Xazhachq, sur qtov ev mazeri xopopnery tchakatin taphac sasunci manuk er Sanasary։ Dasy patasxaneluc araj sa misht dimum er Maruta sarin, karces uzh arnelu hamr։ «Ya Maratuk», asum er u dasy patasxanum։ Usti dasaranum na haytni er naev «Ya Maratuk» makanunov։
Sanasary hamardzak ver kacav, ev «Ya Maratuk» dochelov, tchakaty bardzr pahac sksec.
— Ayb, ben, gim,
El, Hovakim,
Da, ej, za,
Lcir ezan։
e, yt, to,
Verkac, Tato,
zhe, ini, lyun,
Kapir qo shun։
Xe, ca, ken,
Ur e Haken։
Ho, dza, ghat,
Mihran, Mrhrdat,
Tchen, men, hi,
Kganq himi։
No՚ւ, sha', vo,
Prcir, Shavo,
Cha', pe', je',
Ush e, Vache։
Ra', se', vev,
Cagec arev։
Tyun, re', co',
Mard astco։
Vyo՚ւn, phyur, qe',
Qele, Srqe,
Ev, o', fe',
O, inch zov e։
— Apres, Sanasar։ Du Sasna vor gyughic es։
— Bsanac gavari Jrtniq gyughic։
— Shat apres, vordis։ Ay, aydpes kserten «Ranchparneri kanchy» ev voch te klulik utelu masin kmtacen, — nkatec Melqon varzhapety ev dasamatyany bac anelov Sanasari anvan dimac avelacrec mi nor hing u xach։
Tepet xosqy verjin nstarani ashakerti masin er, bayc na dardzyal drsi ashxarhov aynpes er klanvac, vor bolorovin chlsec ir usucchi dzayny։ Nerqevum dzori mej inch-or ban er katarvum, vor nran gamel er lusamutin։
— Ushadrutyund urish tegh e, Mamikon։
— Ayb, ben, gim,
El, Hovakim,
Da, e՚j, za,
Lcir ezan, — bardzradzayn krknec txadem ashakerty ev lusamuty aragutyamb bac anelov, iren vayr netec aynteghic։ — Varzhapet, es gnaci, — hnchec Mamikoni dzayny lusamuti takic։ Na trav arajin taniqy, aynteghic erkrord taniqy ev, mi kturic myusy ancnelov, slacav depi Zorataghi ayginery։
Tarineri yntacqum mi qani ashakertner zanazan pattcharnerov lqel ein usumy։ Bayc nrancic voch meky aydpes cher bazhanvel dprocic, aydqan handugn ev antuylatreli dzevov։
Zori mej kanaci tchicher lsvecin, ev dprocum parapmunqy yndhatvec։
Hetevyal ory shabat er։
Varzhapet Melqony vagh lusabacin shtapec depi s. Marine taghy: ir ashakerti cnoghnerin tesnelu։
Nranc tuny shinvac er getaphin։
Hasav ayn zhamanak, erb Mamikony, mi kapoc tevi tak, qaylum er depi ayn kamurjy, vor s. Marine taghy miacnum er Koghu taghin։
— Mamikon։
Patanin kang arav։
— Zavaks, erekva depqy cncec mer qaghaqy։ Bayc xohemutyun cher aydqan antuylatreli dzevov heranal dprocic: «Ranchparneri dasy» toghnelov kisat։
— Im dasy verjacav, varzhapet։ Nerir indz ev toghutyun ara dzerqd hamburem։
— Qahanayi dzerqn en hamburum, es qahana chem։
— Voch tuyl tur hamburem dzerqy ayn mardu, vor hayoc aybubeni mshakn e eghel eresun tari։ Orhnyal lines du, Mesrop Mashtoc։ Orhnyal lines ev du, Melqon varzhapet։
— Voroshel es gnal։
— Im pes patanin iravunq chuni ayzhm hangist nstel dasi։
Melqon varzhapeti achqum artasuq erevac։
— Gna, tghas, es qez argelq linel chem karogh։ tchisht e, im dasarany mekov kpakasi, bayc zhoghovrdi hamar gorcogh araboneri tivy mekov kavelana։ Ancyal tari kopheci Shek Levony gnac Amerika, ayzhm du es gnum։ el vov piti lsi s. Karapeti Zharangavorac varzharani shrjanavart Melqon varzhapeti dasy։ Vov piti angir ani «Ranchparneri kanchy» ։ Gone aynqan sovoreir, vor karoghanayir «Nareky» ev Raffu «Xenty» kardal։
— Im sovoracy indz bav e, Melqon varzhapet։ Sharzhum e indz petq, lerneri kyanq em phntrum։ Es mek el qez mot kgam ayn zhamanak, erb ranchparneri kanchy irakan darna ev hay shinakannern aranc erkyughi gnan gorci։ Ta astvac, vor qez voghjutyan mej tesnem veradardzis։
— Gna, vordis, ev astvac qez het։ Minchev coryani hatik chmerni: hundzq chka։ Ev ete qo mej havatq unes mananexi hatiki chaph: lery ksharzhes։
Melqon varzhapety hnamash verarkun tikunqin ughghelov, tandzr cxelov et dardzav, isk Mamikony araj yntacav qti tak dandagh ergelov.
Te hayrenyac psakadir
Goghtni qnarq lrel en,
Erknuc togh gan anmah hogiq
Hayoc qajer psakel։
Phre kamurjov ancnelis Mamikony tesav ir dastiarakneric mekin, vor getaphin kracac lvacvum er pagh jrov։ Hayoc patmutyan usucich paron Seneqerimn er, vor amen aravot ijnum er dzory getaki jrov tarmanalu։
Nra tesqy mrayl er։
Paron Seneqerimy ir ashakertin chnkatec, aylapes karogh er kangnecnel nran ev harcnel, te voronq en Hayastani gavarnery։
Mamikony gnum er votqov chaphelu ayd gavarneri laynqy ev nranc lerneri vra sertelu ranchparneri kanchy։
BDE
Bayc es petq e mtnem Bdei mot։ na im qerin e։ Es inchpes karogh em qaghaqic heranal aranc qeri Bdei orhnutyunn arnelu։
Phuyt che, te qeris xecineri vatcharakan e։ Bayc na ayzhm mi shat ogtakar gorcov e zbaghvac։ Na sksel e grel Mush qaghaqi patmutyuny ev ayn el: erkatagir tarerov, vorov dzhvaranum e grel nuynisk s. Karapeti Zharangavorac dproci shrjanavart Melqon varzhapety։
Bden nstac grum er dzeti tchragi tak, erb es anaghmuk mtnelov, kangneci nra tikunqin։ Na verjin angam grichy tataxec sev melani mej, sharadrec evs mi parberutyun ev hishatakarany dzerqy vercnelov bardzradzayn kardac.
MVoITQ
«Karmir iricu tneri bun kentrony eghel e Xut-Brnashen gavaraki Arcviq gyughy, vor kochvel e naev Krpniq-Arcviq։ Tohmi himnadiry eghel e karmir morugov mi erec, vor unecel e qarasun zavak։ Ayd tan mi tchyughy Arcviqic taracvel e Motkan, Motkanic: Mush, Mshuc: shrjaka mi qani gyugher։ Dranq karmraher, kaputachya hayer ein: ashxataser ev qaj, barutyamb ansahman, aznvutyamb anbaghdateli։ Karmir erecy unecel e Kotchghez anunov mi trchnagir avetaran, vor ayzhm korac e hamarvum։ Ayd grqi vra hin hayery erdvel ein։
Xut-Brnasheni sahmanneri vra, s. Aghberik vanqic voch shat heru, gtnvum er karmir iricu gyugheric meky — Verin Shnisty։ Shnisti gyughapetn er tanuter Gaspary։ Res Gaspary ir vordi Bdein (Baghdasar) 1715-in ugharkum e Gomac vanqy grel-kardal sovorelu։ Nor vayrum dprocn avartelov ev solkari arhestin hetevelov, Bden darnum e nshanavor arhestavor։ Bdei tory (Bde B) 1825-in ir hor het Gomac vanqic teghaphoxvum ev hastatvum e Dashti Xas gyugh bnakavayry, vor Mushic votqov kes orva tchampha e։
Bde B-n Xasgyughi mej unecav chors zavak։ Avag zavaki anuny Gaspar er։ Sranq phoxanak irenc horenakan solkari arhesty banecnelu, sksecin xecegorcutyamb zbaghvel ev, irenc dzernarky yndardzakelov, hastatvecin Mush qaghaqum։
Nyuty hraparakvel e Mamuli xosnaki shrjanaknerum:
Kisvir ays nyutov:
Niderlandakan Oragir Grakan ej
18:40, 18.08.2021
6234 | 0
02:40, 11.05.2020
6836 | 0
01:54, 29.11.2019
12393 | 0
05:28, 08.01.2018
12380 | 0
03:29, 22.12.2017
13069 | 0
01:01, 08.12.2017
29951 | 0
16:32, 06.12.2017
11526 | 0
16:11, 06.12.2017
16301 | 0
02:42, 05.09.2017
17546 | 0
23:45, 27.08.2017
21695 | 0
depi ver