Britanaci molorakagetnery haytnaberel en Napastaki hamasteghutyunum ansovor molorak, vorn aynqan mot e gtnvum ir astghin, vor yndameny 18 zhamva yntacqum mek ptuyt e katarum dra shurjy: Haytnaberman nkaragiry hraparakel e Monthly Notices of Royal Astronomical Society handesy: «Tesakanoren, ays tipi molorakneri haytnaberumy aveli hesht e, qani vor dranq shat hatchax ancnum en astghi ughecri shurj: Irakanum nman moloraknery chaphazanc hazvadep en handipum, verjin tarinerin haytnabervac mi qani haryur «taq Yupiteri» dasi sharqum yndameny yot molorak e haytnabervel, voronq ughecrayin zhamanakahatvacum unen mek oric mi phoqr shat zhamanak»,- haytnel e Jeyms Makkormaky, vov Uorviqi hamalsarani (Mec Britania) profesor e: Gitnakannery «taq Yupiter» en anvanum gazayin hskanerin, voronq shat mot en pttvum irenc astgheri shurjy: Nranc mijev heravorutyuny sovorabar shat aveli phoqr e, qan Arevi ev Merkuri mijev taracutyuny: Hetevabar, nman molorakneri mtnolorty taqanum e minchev 1000-1300 Kelvini jermastitchan (727-1027°C): Nman taq moloraknerum tarin sovorabar tevum e mi qani erkrayin or: |