AZh naxkin patgamavor, «Evropakan integracia» HK naxagah Nairia Karapetyany feysbuqyan ir ejum grel e․ «5 aghetaber zham Bryuselum, hertakan korustnery: keterov: Arcaxi kargavitchaki harc yndhanrapes chka, chka inqnoroshman iravunqi masin voreve hishatakum, phoxareny sheshtvel e «Gharabaghum etnik hay bnakchutyan iravunqnery ev anvtangutyuny», ev sheshtvel e Sharl Misheli koghmic, ev voch te Hayastani ghekavari: Chka angam Lernayin Gharabagh anvanumy, ayn dardzel e ughghaki Gharabagh, inchpes ev pndum e Adrbejany, vor nman varchakan taracq chka: Sa verjn e, karces harcy phakvac e, ev ays masin bazmics zgushacvel e, naev: im koghmic: Mardasirakan xndirnerum arajiny nshvum e akanazercumy, heto nor: gerinerin veradardznelun ughghvac janqery (och te partadir veradardzy, ayl: janqery) ev anhet koracneri tchakatagiry: Mot orers Hayastani ev Adrbejani sahmanayin gotum teghi kunena erku erkrneri sahmanazatman harcerov handznazhoghovneri nisty: Henc sahmanin anckacnel handipumy nshanakum e, vor chka mijnord erkir: Rusastann ir qarteznerov durs e mnacel arajnayin dirqeric: Te inch dirqeric e xoselu Hayastani glxikor ishxanutyuny, inch qarteznerov, inch skzbunqnerov en arajnordvelu aranc mijnordi mnacac Hayastann u Adrbejany, haskanali che: Naev stacvum e, vor Hayastani pndumnery, vor mer koghmic handznazhoghovy dzevavorvac che, hertakan sutn e, ughghaki tghtin handznac che: Rusastann ispar durs e mnacel ays haytararutyan teqstic. ete naxkin 2 haytararutyunnerum sheshtvum ein Rusastani mijnordutyamb dzerq bervac haytararutyunnern u paymanavorvacutyunnery, ays angam voreve hishatakum chka: Steghcvac iravitchakum Adrbejani het miabever haghordakcvely lav bani chi beri: Chka arden naev voreve hishatkum EAHK Minski xmbi hamanaxagutyan masin, ayn miak dzevachaphi, vortegh vorpes skzbunq amragrvac e INQNVoRVoShMAN IRAVUNQY, inchpes naev uzhi kirarumn u uzhi kirarman sparnaliqi bacarmumy: Paymanavorvacutyunner en dzerq bervel Adrbejani arevmtyan masy Naxijevanin kapogh tchanaparhi skzbunqneri masin (principles governing transit between western Azerbaijan and Nakhichevan): Inch skzbunqneri masin e xosqy: Adrbejany verjin orerin hatkapes hatchax e xosum Berdzori (Lachini) mijancqin aylyntranqayin tchanaparhi kargavitchaki masin, ayn havasarecnelov «Zangezuri mijancqin», aysinqn: ete Adrbejanic Naxijevan tchanaparhy Hayastann e tnorinum: ancaketerov ev maqsaketerov, nuyny linelu e tchanaparhy depi Arcax: maqsaketerov ev ancaketerov: Sa miayn arajin hayacqic achq cakogh vtangnern en, storgetnya vtangneri masin der kxosenq: Ete aysqanic heto el ezrakacutyunner charven, ete aysqanic heto el sharunakeq naxkin-nerka qnnarkel, kstacvi, vor menq arzhani chenq voch ankax Arcax, voch el ankax Hayastan unenalu...»: |