ՄԱՄՈՒԼ.ամ
Kardal
Hay / Հայ | Рус | Eng | Tür
USD 402.56, EUR 440.64, RUB 4.58, GBP 505.01
0 °C, 0 °C ... 0 °C Vaghy:0 °C
Gagik Antonyan. «Arqan» (hatvac katakergakan farsic)
19:57, 23.11.2024
675 | 0

Mer «Grakan choreqshabti» ejum nerkayacrel enq mi hatvac Gagik Antonyani «Arqan» katakergakan farsic

Gagik Aramayisi Antonyany hanrapetutyunum haytni lragrogh e: Cnvel e 1954t. aprili 1-in, Erevanum: Mijnakarg krtutyunn stacel e Vanadzori Sundukyani anvan tiv 8 dprocum: Vanadzori mankavarzhakan institutn avartelov 1974t-in: hayoc lezvi ev grakanutyan usucich e ashxatel Tumanyan qaghaqi mijn. dprocum: 1978t.-ic minchev 1984t. tesuch e ashxatel Tumanyani shrjzhoghkrtbazhnum, apa: tesuch ev hayoc lezvi,

grakanutyan usucich Vanadzori arevtratntesagitakan texnikumum: Hravirvel e qaghaqayin «Kayc» terti xmbagrutyun /hetagayum: «Veracnund» /, nshanakvel namakneri bazhni varich: Grchakic ynkerneri het steghcel e kooperativneri miutyan «Ayg» terty /1989-90tt./, eghel e «Arphi» ankax terti xmbagir/ 1999t./: Nuyn 1999t. ashxatanqi e ancel «Hayastani Hanrapetutyun» oratertum, eghel Loru marzi sephakan tghtakicy minchev 2023t. hulisi 1-y, erb HH varchapeti hrahangov phakvec Azgayin Zhoghovi ev HH karavarutyan hishyal pashtonakan oraterty:

2012t. steghcel e «Kanach Lori» bnapahpanakan, bnagitakan amsagiry, xmbagrel 17 hamar: 1992t. luys e tesel nra ergicakan patmvacqneri arajin: «Ynker-paronner» xoragrov zhoghovacun, 2010t.-in «Hratap

ergicanq» ergicakan patmvacqneri, novelneri, dramaneri zhoghovacun, 2011t.-in: «Ev mi buyl eraxtavorner» hraparakaxosakan hodvacneri, anvani lorecineri dimankarneri zhoghovacun:

Antonyany naev dramaturg e: Nra «Qaj Nazar hazarerordi 2000-rd aycy» katakergutyuny 1996t. bemadrel e Vanadzori «Bohem» kamerayin tatrony, isk «Dzer tghayin mer aghjkan tveq» katakergutyuny: 2010t. bemadrec rezhisor Janik Avetisyany: Vanadzori Hovhannes Abelyani anvan petakan dramatikakan tatroni bemum, Vanadzori Sharl Aznauri anvan mshakuyti palatum, Stephanavanum: Evs 15 dramaner, katakergutyunner spasum en irenc bemadroghin: Gagik Antonyani grchin hatuk en xosqi dipukutyuny, parzutyuny, humori nurb zgacoghutyunn u zhoghovrdakan bar u bani buyrov hamemvac aseliqi gunagegh patkeravorumy:

Grogh, ergicaban, dramaturg Gagik Antonyani «Yntir erker» ev «Dramaner» zhoghovacunery nerkayacnum en heghinaki 50-ic aveli tarineri steghcagorcutyunneri yntranin:

Mi hatvac «Arqan» katakergakan farsic: Yntercoghin haskanali linelu hamar heghinaky hark e hamarum haytnel.

«Arqan» vernagrov katakergakan farsy grvel e 2024t.-in: Ayn xndirnery, vor ir arjev drel e heghinaky: nerkayacnel hakazhoghovrdakan tiranneri, hakamardkayin tirakalneri «cnndabanutyuny», nranc goyutyan ev chariq gorcelu ansahmanaphak hnaravorutyuny, nrancic azatvelu pattcharabanvac geranhrazheshtutyuny ev arajnahertutyuny, meghm asac: bolori ushadrutyan kentronum e ev «harceri harcn» e: Ergicakan dramayum arqayin hatni e darnum, vor tarva verjum gahynkec e linelu inch-or «tiezerakan hghumov»: Gahy pahpanelu hamar storaguyn mardik dashinqi mej karogh en mtnel angam satananeri, deveri, charqeri ev storaguyn ayl uzheri het, inchy ev anum e dramayi «heros» ner arqan: Na patrast e paterazmel naev Hreshtakapetac dasi het, nuynisk tiezerqi ev ir ararich Astco het: Hatvacum nerkayacvum e nazarakerp arqayi ev keghc astco handipumn u nranc dramatik u shat ban bacahaytogh xosakcutyuny:

Aphyurqi voreve taterakan hanruyt, voreve bemadrich, ete cankutyun kunena kardal piesn amboghjutyamb ev bemadrelu cankutyun kunena, arajin isk pahanjov piesn amboghjutyamb nranc karaqvi sireli «Interkap» -i naxagah Norayr Zuloyani ajakcutyamb: Isk aveli «layn» cankutyan depqum, heghinaky sirov ktramadri naev ir piesneri arajin zhoghovacun: «Dramaner» xoragrov arayzhm elektronayin eghanakov:

Heghinak: Gagik Antonyan

Grogh, lragrogh, dramaturg, ergicaban


Astvac zhamanum e palat: Lsvum e tiezeranavi hrndyun: Dahlitchy lcvum e cxov, eli uzhgin qamu dzayn e lsvum, hervic erevum en krake lezvakner: Mi pah dahlitchy haytnvum e mti mej:

Arqa.-Mi teseq: es inch zad e: Ay qez hrozmunq: tarin pttec:
Arqunapety durs e galis, qich anc veradarnum:
Arqunapet.-Kaycaknacayt arqa, verin tern inqn e hatchel palatn i mero...
Arqa /der sarsaphi mej e/.-Ban asa: haskananq, chachanak:
Arqunapet.-Asels en e: Astvac yur andzov ekel e ayci, erevi ekel e, vor qeznic nerumn hayci...Hima xonjacac nstac e taxtin ev spasum e ir ayci baxtin:
Arqa.- Asa: togh ga:

Vorotac amprop, phaylatakecin kaycakner, dahlitchn anhaytacav cxi qulaneri mej, shephorner hnchecin: Arqunapeti ughekcutyamb dahlitch e mtnum amboghjovin sever hagac, erkarahasak, choruk, maz-moruqov mi ceruk: Na znnum e nerkanerin, mi kartch yntacq kangnum e gahin kckvac, tagy dzerqum pind pahac arqayi arjev, hamardzak brnum e nra dzerqy, pokum gahic u nstum nra teghy:

Senekapet.- /achqery chrac, zarmacac hyurin nayelov/.-Es ho mer tiracu Maruqen e, vor ka...

Astvac.-Inchpes es hamardzakvum tcharel Tirojd arjev, vordyakd im pherezak...
Inch tiracu, inch Maruqe: Isk duq: palatakan xavaraserner, mite im mej cheq tesnum Astcun dzer amenkal:
Bolory.-Tesnum enq, amenakal, tesnum enq /bolory cunk en choqum, xachaknqum/:
Arqa.-/kamac-kamac ushqi galov, gzuz mazern avei gzgzvac, zkrtalov/Ter Astvac, ekel es vots hashiv talu: Menq anhyuynkal chenq, vor amperi mej menak toghnenq: Amenayn patkaranqov mecapativ hyur ksirashahenq: Arqunapet...
Arqunapet.-Hramanq i katar, arqa: Hima atchaparanoq sazandarner kkanchenq u kaqavoghner kzorakochenq: Togh voghj gisher phchi zurnen anush, mer ter astvac harbac mna minchev luys...

Astvac.- Dra havesy bolorovin chunem: Araqelutyamb em suyn palatn zhamanel: Grasenyakis lrtesakazmy mez teghekutyun haghordec, vor arqayakan palaty yur Tirojy, aysinqn Astcun, paterazm e haytararel: Eka hastatelu ev verahastatelu: tarin ancni: Nazar arqayi tagavorutyunn el kancni girkn groghac:
Arqa.-Axr, inchi:
Astvac.-Hazar meghq unes, vory tvem:
Nazar.-Tvir hertov:
Astvac.-Hertov: hertov: Zhoghovrdi hamberutyunn sparvac e, zhoghovurdn im liovin camaqac e u smqac e:
Nazar.- Hazar neroghutyun, phasty zro arzheq uni: Zhoghovurdn vov e: Menq, arqaners enq zhoghovrdi hamar, te : zhoghovurdy: arqaneri: Zhoghovrdi erjankutyunn aghi pes ban e, chaphn ancav: dzhbaxt e: Espes e kargn ashxarhi: zhoghovurdnery piti ashxaten, arqanery uten: Es kargy henc du es orinel u tnorinel, ter
astvac: Aylapes ayl ashxarh ksteghceir: Eli ban ka aselu:
Astvac.- Ka, ba chka: Anastvaci mekn es:
Arqa.-Astvac e indz irenic heracrel: Hima es em im astvacy:
Astvac.-Charagorc es u hancagorc:
Arqa.- Mundar berans bacel es talis: Char ashxarhum aproghy bari klini: Erb es ashxarh eka, voch ardarutyun, voch havasarutyun kar: Isk vov e ashxarhn aysqan char, anardar steghcel...Ter mer Astvac, chalareir, mi qani or avel tqneir, guce ashxarhn aveli kataryal steghceir: Yot orum shulalac / haskanal: karucac/ ashxarhn es cher linelu:
Astvac.- Da qo imanalu bany che: Espes steghcel em, vor ashxarhn inqy katarelagorcvi, maqrvi: Vov astvacayin orenqnerin chi hetevum, mi or ahegh datastani arjev e kangnum:
Arqa.-Bayc im aritov inchu shtapum es: Indz inchu murazaxab es anum: Che vor im arqa darnalu gorcum qo astvacayin ajakcutyunn el eghel e:
Astvac.-Es voch mekin chem ajakcum: Karg em sahmanel: toghnel, vor mardik sxalven, irenq el shtken sxalnery: Ayzhm Zhoghovrdi hamberutyunn sparvel e: Zhoghovurdn uzum e shtkel ir sxaly:
Arqa.-Uzum e: Bayc zhoghovurdy kghkghanqi arzheq chuni: Tapalum e takanqin, yntrum e mi ayl takanqi: Indznic araj qani arqaner en eghel: Amen nory naxordic krknaki vatn e darnum, teev eraki shat xostumner e talis: Astvac es, kuyr ches, ches tesnum: mardkanc ardar, mardaser arqaner harkavor chen, mardkanc harkavor en sutuphuch xostumner: U hima es, qani vor Nazar hazarerordn em, stipvac em hazarapatik vaty linel, vor gahs chtrcnen: Vov el nsti ishxanutyan ghekin: kkaravari nuynkerp, inchpes es: Qanzi urish yntacq chi lini qo steghcac ashxarhum:
Astvac.- Es: ararichs ashxarhi, dzez nvirel em amenabardzr bariqn ashxarhi: banakanutyun: Ev azatutyun em tvel, vor apreq dzer haskacoghutyamb: Inchpes ogtvum eq ayd bariqneric, aydpisin el dzer kyanqn u patmutyunn e linum: Ughghaki baxtd berel e: arqa es darel:
Nazar.-Ha, tchisht e: Baxts berel e: Shat e berel: Qo steghcac mardkanc mecaguyn masy im nmanaknern en: Henc dranov e im baxty berel: Es im nmannerin gerazancel em imacutyamb, mardkayin bnuyti im gitutyamb u pertchaxos xostumnerov: Ev es em arqa kargvel, es: mrcapayqarum ardar haghtanakoghy: Hima karogh em im amboghj xelqy es boratchantcherin bazhanel /cuyc e talis palatakannerin/ u eli amenaxelacin mnal: Aryun qrtinq em taphel ays ardyunqin haselu hamar, aryun-qrtinq el taphum em:ardyunqy pahpanelu: Aynpes, vor: es hantchar em, dra hamar el arqa em:
Astvac.-Mardik xelqi en ekel: Phuch xostumneri el chen havatum:
Arqa.-Bayc mi nor phuch xostumner tvoghi eli kberen irenc glxin ter, vorn arden milionapatik vaty klini, qan es: Aynpes vor: astvac, hiny korcanelov: ksteghces eli ayn, inch ayzhm ka: Iskakan arqayi dern el ayn e, vor ogtvi xarnashphotic ev voch te ughghi ayn: Esorva dzun aveli karevor e: qan vaghva havy: Da: naev zhoghovrdi hamar: Aha es qo araj: es em: es em:
Astvac.- Chi karogh meky qeznic vaty linel: Du amenaanardarn es anardar inqnakalneri mej:
Nazar.-Ashxarhis himqi shaghaxum zrkanqnern en, arcunqnery, cavn u vishty: Mardik aveli shat partakanutyunner unen, qan iravunq u azatutyun: Ev ays tarapyalneri hamar havelyal dzhoxq es steghcel: Qo patverov mardik dzhoxqum ayrvum en, zgum en kyanqi darnutyuny, inchpes eshy mahak tesnelis: Ter astvac, ete ankeghc uzum eir indz ardar tesnel, ardar ksteghceir, eli, inchu es espes indz kisat-prat steghcel, vonc vor ashxarhy: Dzerqd brnogh kar, xangarogh kar:
Astvac.-Lav mardik chen sheghvum tchshmarit tchanaparhic inch el vor anes, isk vatery trvelov cankasirutyunnerin: meghqi mej taghvum en:
Nazar.- Lav mardik chen sheghvum, nranc sheghum en qo gitutyamb: Vorpeszi qo hnarac dzhoxqum hri mej laphlizvoghneri pakas chzgacvi: Qo tuyltvutyamb che anargel gorcum mer lav aghber satanan: Na parberabar hamapatasxan tvov meghqer gorcoghner e araqum ahegh datastani hamar: Ter astvac, sirum es ishxanutyun banecnel, ahegh datastanov uzum es apacucel, vor hzor es: Es el nerqevum em hzor, nerqevi astvacn em: Lav gites: inchpes ashxarhi, aynpes el petutyan gorcern anhnar e kargavorel miayn barutyamb: Kqandvi petutyunn el, ashxarhn el: Baru het havasar chary piti lini, vor amen inch havasarakshri: Verevnerum ayd gorcy satanan e kargavorum, nerqevum: arqanery: Bayc arqanery menak chen gorcum: Nranc ognum e palatakanneri amenahas vohmaky: Te che menak ev aseghov: hor ches phori...
Astvac.- Qo erkrum azatutyuny erazanq e, azat xosqy brnadatvac e, aylaxohnery, yndimadirnery tegh chunen:
Arqa.-Ed harcid nerqin gorcoc naxarary kpatasxani:
N.G.naxarar.-Henc yndimadirnery tegh unen: Banterum en: Ev nranc tivn orecor pakasum e, erb vznerin dem e arnum mer dahtchi sur kaciny: Yndhanrapes, mer erkrum bolorn azat en: karogh en xosel, karogh en chxosel: Vor vomanq geradasum en lrel, mer meghqn e:
Astvac.- Duq dazhanaguyn brnatchnshumner eq gorcadrum, mardaser petutyun cheq:
Arqa.-Ed harcin mer xeghkatakn el karogh e patasxanel: Im xeghkatak, qez enq lsum:
Xeghkatak.- Ayd meghadranqn el kdarna chiq, te vor lseq xosqn im hushik: Qani der xosqn aynqan el bani tegh chen dnum, apa aptakn u aqacin en ognutyan hasnum: Vov asav, e, te mardaser chenq: Mer erkrum aylevs goyutyun chunen qaratroph qarately, zohi zuyg votqery kracrac bardineric kapeln u braxely, /te aprec: Astco xer e/ ev ayl zarmanahrash patizhner, vor kayin erek che arajin ory: Hima menq parzapes parzeres glxatum enq, leshery shneri araj lcnum: Hima menq spanutyan aveli qaghaqakirt metodner enq kirarum: Karavarman mer orerum araj xachum einq, nor: kaxum, hima kaxum enq: nor xachum: Elektrakan atorin nstecracy ete arajin isk huzhku larumic chi qnanum, mardasirutyunic elnelov: arag qnecnum enq atrtchanaki mi hatik krakocov: Ev verj anmardkayin tanjanqnery: El vorn asem, el vory, espes hagecac e mer ory...En armaveninern el vor tesnum eq bakum, vorpes pargev ardarutyan jatagovneris: mez ugharkel en Babeloni tirakalnery, Egiptosi pharavonnery, isk kartofili sermery: Amerikan nvatchac ispanaci konkistadornery:
Astvac.-Isk inchu anmeghnerin nuyn datastanin eq entarkum, inchpes meghavornerin:
Xeghkatak.-Anmeghnerin menq dastiarakum enq...
Mer arqan lav giti, vor mard meghavor lini, chlini, mard spani, chspani, meghavor e, qanzi ays ashxarhy meghavorneri ashxarh e henc dzer: mer astco, steghcac arajin oric:
Arqa.-Lsecir, ter astvac: Hima inch: Gahic zrkum es, vor um beres: Es esh krtoghneric vorin es gahin zeteghelu: Sranq erku ishi gari chen bazhani, erkir vonc kkaravaren: Sranc es em gomeric, sarucholic havaqel, palat lcrel, vor xeghtch chlinen, vor uten-xmen, mard darnan: Humanizm es uzum: Ba da humanizm che: Du humanist es, hargeli astvac: De mardasirabar verashinir qo steghcac ashxarhy: Inchu ches anum: Vorovhetev amen inchov hart, duz ashxarh chi karogh linel:
Astvac.-Inch ori e qo xeghtch zhoghovurdy: tkar, vshtahar, anuzh, anoti: Aynpes eq bzktum, minchev angam qarern en mghktum:
Arqa.-Aycy vor kshtacav : gayl vorsalu masin kmtaci: Ete mardun ches uzum vnasel, chpiti kshtacnes: Arqan piti zhoghovrdin dzgac pahi tari lareri pes, vor chtulana, uzhaspar chlini: Uzhaspary ashxatanqi pitq che: Isk aranc ashxatanq aroghjutyun chi lini: Anaroghjutyunn el hascnum e vaghazham mahvan: Aha ays ameni masin em mtacum ev shan pes hognum: Es em meghq, voch te zhoghovurdy: Ekel em ayn mtqin, vor mardkanc erjankutyan hamar mi ban e petq: sov: Ete aprusty hesht vastaki, kphchana: Isk sovi depqum mi ktor hac gtneln arden mec erjankutyun e: Myus karevory vaxn e: Iskakan vaxy iskakan ser e artnacnum: Im zhoghovurdy txrum e ayn bani vra, henc vor txrutyan nor arit chka: Mer gorcn en e, vor txrutyan noranor arit tanq: Lavutyun: Lavutyuny chhaskacvogh ararmunq e: Menq miayn mi lavutyun enq anum: mortum enq qaghaqavari dzeverov:

Astvac.- Noren pndum em: sut erdumner talov ekar ishxanutyan ev voch mi erdum chkatarecir: Da anbaroyakanutyun e:
Nazar.-Sut xoseln anbaroyakanutyun e, ete mi mardu es xabum: Erb hajoghvum e zhoghovrdin xabel, arden arvest e, xelaciutyun: Es inch anem, vor zhoghovurdy torac jri nman anguyn u anham e: Inchpes tatronum, aynpes el kyanqum: zhoghovurdy zvartchanq u gorcoghutyun e sirum: Palatakanners harstutyan mej loghal en uzum, mardik: camelu hac, zorakanners: nor hogher, paterazmner: Bolorn indz en nayum, bolori patasxanatun es em: Es el aneliqs gitem: Vaghva ev galiq 1000-amyaki cragrery glxums patrast unem: But matis mej aveli xelq ka, qan qo tuyltvutyamb gorcogh hazar u hazar xurjinavor arqaneri glxugheghum:
Astvac.-Dra hamar en mardik hazarnerov xrov heranum erkric:
Arqa /Demqy kataghi dardzav, camacrec shurtery, achqery charutyunic pspghacin, unqery phoqracan/ .-Asir ktav, im xelqn el mtav: Inch khramayes, ter astvac: Kuzes mnan, vor heghaphoxutyun anen: Te duq verevnerum inch eq sirum, menq estegh xarnakchutyun chenq sirum: Menq mer zhoghovrdi erjankutyan masin himnovin el mtacum enq, teev hamozvac enq, vor erjanik zhoghovurdnern apaga chunen:
Astvac.-Bayc duq dzer tcharerum asum eq: ka, apaga ka:
Arqa.- Ka, apaga ka: Menq mardkanc amenakarevorn enq talis, menq mardkanc huys enq talis: Vor huysic bocavarvum en, da henc hreghen apagan e: Menq chenq asum, te mardik hre lezuneri mej kayrven, kxorovven: inchpes qo hovanavoryal sevavornern en asum: Menq yndamenn asum enq: gnaceq, krveq, nor hogher, harstutyun nvatcheq, ete merneq el, vochinch: voch voq ays ashxarhum haverzh chi aprum: kamoqn assu: Aysinqn: kamoqn qo: Isk gites ur e es shatin mer zorqy: Krvum e Chinmachinac koghmery:
Astvac.-Inchu e krvum Chinmachinac koghmery:
Arqa.-Inqy chi krvum: Chinmachinac koghmn e krvum: Hima el kharcnes: Chinmachinac koghmn inchu e krvum: Estegh el sksvum e tnaqandutyuny...
Chinmachinac koghmern irenc hoghery xatrov mez talis chen: Dranc tesnum es: Urish mekn im teghy lini, xelapakas kdarna, bayc es gitem, vor aranc char u chariqi ashxarhy kangun chi mna: Chariqn uzi-chuzi inch-or teghic enpes kcnvi, vonc vor tchitchunery: arndzrevajrerum: Bayc es hangist em, amen inch shtkelu pahy tchisht em vorsum:
Astvac.- Mlarapatel en dzer hogu achqery mlarapatir mtqery: Qo tagavor darnaly daris amenamec anardarutyunn e, amenaxaytarak sxaly: Du chariqi armatn es: Du petq e heranas:
Arqa.- Ary ha, te kheranam /dzerqi matneri haytni kombinacia/ Amen mard ir tchamphan piti phori vordi pes: Es phorel em: Qani baxty mez het e, qani mardik kataryal chen, nazarnern anmah en u haverzh: Himarneri erkrum xeloqy arqa chi darna: Ashxarhy misht uzheghnern u xelapakasnern en ghekavarel ev nranc iravunqic baci ayl iravunq chka: Da hastatun gorcyntac e, inchpes astgheri shoghaly erknqum, inchpes trqahoti taracumy tarm triqic: Vorovhetev xabeutyunn u keghciqn en ashxarhi himnasyunery: Inchu draxti het dzhoxq es steghcel, inchu goyutyan iravunq tvel es hogeors satanayin: Tesnum enq: ches karogh ghekavarel maqramaqur u jinj tiezerqy: Minchder menq ghekavarum enq cayrecayr apakanvac, aratavorvac ashxarhy: Uremn: ijir qo gahic, gahy mez handznir, dzerqi het tiezerqn el kghekavarenq: En zhamanak voch dzhoxq klini, voch voreve satana: Imacar: Du, astvac, el erknqum tagavor ches: Pashtonazrkeci: Im gorcy ashxarhi het e, crti-prti baneri het gorc chunem: Gyadeq, mi ptchegh sxtor bereq, akanjners xoteq, char vogin heru phaxchi: Isk qez, mer chastvac, bari tchanaparh:
Astvac.-Heranum em: Tiezerac gagatnazhoghovum vtchrvac e: Hin taru het arqan heranalu e nor taru galov: Ed hasarak bany du ches haskanum: Qich el mnam: indz katoghikos kkarges... /apa heranalis lseli phntphntum e/ Erb mard ir karciqov unenum e amen inchi iravunq, nra gorcn anpayman avartvum e: el chunenalov voch mi iravunq:

Astvac / hetaga gorcoghutyunum parzvum e, vor heracoghy Astvac che, ayl tiracu Maruqen/shororalov durs e galis: Nran ughekcum e arqunapety:

Arqa.-Dra hetevic jur chshagheq: Vonc uzum e : tegh hasni: Katoghikos: Che mi che, brdac macon: Tes inch totosh pashtoni e achq gcum: Gyadeq, tesaq, astco dem krivy tezhanum e: Kenac u mahu payqar e spasvum: Himi ancnenq mer banin, te el inch anenq, vor xrtmunqy meznic heri mna: Sarerum tesaditarkumner kazmakerpeq: Mteq mardkanc tnery, kasharq xostaceq, bayc mi tveq, qsheq: gnan sarerum hertapahen: Kasharqov chen gna, karkazhnery tchgheq: Sa mek: Erkrord: hmayajrerov cogheq mer erkri amboghj sahmany, vor xaphan lini chary: Hmayajury petq e sarqel tatis gaghtni deghatomsov: Ayn kgtneq nra tatcharapatkan surb grqum: Girqy, vori vra borbos ka, kgtneq mer surb gomum: Agravi leghiic kvercneq mi put aryun, kuysi dzerqov xeghdamah arvac noracin katvi dzagic phorotiqy, isk aryucic kxleq koryunin, nranic khaneq lyardy, kgtneq ereq vordz mrjyun, ereq eg meghu, kaghaq, kmanracneq u kxarneq irar, chmoranalov avelacnel mi ptghunc phoshi, vor kbereq lusnic, u aqlori acac ereq nexac dzu ...
Ishxan Saqo.-Bayc...Bayc...
Arqa.-Inch bayc, ishxan Saqo:
Ishxan Saqo.-Amen inch karvi, inchpes asum e tatiki tatcharapatkan girqy, borbosy vran: Miayn te: menq vorteghic kgtnenq kuys aghjik mer orerum:

Arqa.-Dzhar ban chi: Phoghocic brneq cankacac knoj, angam paravneri, cameric qashelov tareq tatis voskorneri mot, hamburec: arden kuys e: Anpayman areq: Ev heto:mez shutaphuyt haghtanakner en petq: Mi haghtanaky hastat kani mer dirqy: Zorqin patvireq:krveq ev mereq arqayi xatru, ev mereq, qanzi arqan e hramayum: Esorvanic palatis mej sahmanvum e petakan nor naxarutyun: Talanir talanacy: Pashtony khanvi atchurdi: Haghtoghy barov mashi: Tatronnery, mshakuyti tnery, dproc-mankaparteznery esorvanic phakvum en, vaghvanic skseq merumanuki sovorecnel : inchpes kov kten, havin tuxs nstecnen, esh u cul krten, cererin phoghocn anckacnen u banjarov apur patrasten:

Gragir, es hramann el txir. «Sahmanvum en nor harker. i phars hayrenyac, i phars zhoghovrdi: harkatu en phoghoc ancnoghnery, phoghocic-phoghoc ancnoghnery, maytic-mayt ancnoghnery, ancnoghner chkan: hark piti vtcharen chancnoghnery»: Myusy. «Erkris mej bolor davadrutyunnery bacahaytel aveli vagh, qan ttvac ginov lcvac ynddimadirneri gluxnerum kptchptcha heghaphoxutyun anelu cankutyuny»: Hajord hramany. «Aysuhet surb en hamarvum vorotchacogh kovery, nranq kat en talis: Amen or, ory erku angam, zbosanqi piti tarven surb kendaninery»: Myusy. «Erkri voghj bnakchutyuny piti triqic atar sarqi u palat beri vorpes hark»: Atari hoty qaghcr mankutyun e hishecnum: Zhoghovrdis mej taraceq hetevyal kargaxosnery: «Mer erkrum kyanqn amenorya tonakatarutyun e»: Sa mek: «Petutyan harcery kargavorvum en inqniren, isk erkiry arajadimum e sastkoren»: Sa el erku: Errord: «Arqayi li stamoqsy hushum e, vor erkrum amen inch lav e»: Hajordy: «Zhoghovrdi tnqtnqocy, erexaneri lacy, paravneri voghby dashteri berqatvutyuny avelacnum en»: Ev evs mi erku xorhurd. «Hoghy piti parartacnel kendanakan aghbov» , «Mlakneri dem hamazhoghovrdakan payqari yntacqum atar varel bnakavayreri taracqnerum»: Of, e, enqan mtaceci: ashxarhy glxis ptuyt e talis:
Ishxan. Saqo.-Mi mtacir, arqa, te inch klini vaghy, te mtaces: inch klineli vaghy, kgzhves, kynknes pechenu baghy...
Arqa.-Halbat vor... De, im qrcha-phrchaxumb, te cheq uzum dzer karkazhneric xash sarqem, vaghvanic hramannery srboren katareq: Aylapes: portnerd bac kapreq: Te che tcharpotel eq kerkox eghac gotchineri pes: Minchder haytni e: ashxataser aqlory chi giranum:
Arqunapet.-Arqa, kkatarenq vaghvanic: Isk aysor hark e sharunakel Mecn Nahatakuhi surb tatikin nvirvac tonakatarutyuny:
Arqa.-Sharunakenq: Miayn togheq mi qich teq ynknem gahin, dinjanam:
Ishxan Saqo.- Gyadeq, sharqov marsh, arqan teq e ynknum:
Bolory-Arqan teq e ynknum:
Xeghkatak.-Es el sazandarnerin kanchem... El inch ton: aranc erg, aranc par, nuynn e, te: erkrum chka qaj Nazar...

Mamuli xosnak: Niderlandakan Oragir
Nyuty hraparakvel e Mamuli xosnaki shrjanaknerum:
Kisvir ays nyutov:
Niderlandakan Oragir
Kardal
18:13, 26.12.2024
373 | 0
Kardal
17:45, 26.12.2024
343 | 0
Kardal
21:05, 22.12.2024
463 | 0
Kardal
18:47, 21.12.2024
408 | 0
depi ver
Logo