«Mec kanach pat» naxagicy (The Great Green Wall) steghcvel e Afrikayum klimayi phophoxutyunnerin ev Sahara anapati arag yndlaynman dem payqarelu npatakov: Ays masin grum e SCIENCE & TECHNOLOGY-n: havelelov, vor verjin 100 tarva yntacqum anapatn yndlaynvel e shurj 10%-ov։ Masnagetnery huys unen, vor ays naxagci ognutyamb kkaroghanan kasecnel hogheri anapatacumn u kensabazmazanutyan vochnchacumy։ Skzbnapes naxagci heghinaknery planavorel ein Saharayi haravayin sahmani amboghj erkaynqov: 7775 km erkarutyamb ev 15 km laynutyamb tnkel careri mi shert։ Sakayn cragirn aragoren yndlaynvec ev veracvec mi sharq gorcoghutyunneri, voronq ughghvac en taracashrjani kayunutyann u zargacmany, ekologiakan iravitchaki kargavormany, kensapaymanneri barelavmann u parenayin anvtangutyany։ Patn steghcvum e miazhamanak mi qani ughghutyunnerov, voroncic himnakany carer ev tpher tnkeln e, inchpes naev: ayn buyseri xnamqy, voronq chen karogh goyatevel aranc mshtakan xnamqi։ Naxagci vra ashxatum e Afrikayi 21 erkir։ Teev irakanacvel e naxatesvac ashxatanqneri miayn 15%-y, aynuamenayniv, masnagetnery nshum en, vor taracashrjanum ekologiakan iravitchakn eapes phoxvel e, degradacvac hoghn aragoren verakangnvum e, orinak, Nigeriayum verakangnvel e mot 5 milion hektar qayqayvac hogh։ Anapatacman dem payqari ays phulum nkatvel e naev teghumneri qanaki voroshaki atch։ Mec kanach pati karucumy naxatesvum e avartin hascnel minchev 2030 tvakany։ Aysuhanderdz, yst phordzagetneri, 2007 tvakanin meknarkac ays naxagicn ayzhm vtangvac e: paymanavorvac jri sakavutyan, isk vorosh depqerum: bacakayutyan het։ |