Hanqavanum sotchineri choracman pattchary nematodn e (klor vord)։ Hanqavani merdzakayqi choracogh sotchu tephic anjatvac nematodneri morfologiakan axtoroshman ardyunqnery hastatel en, vor ayntegh arka e sotchu coghunayin nematod (Bursaphelenchus xylophilus), vory hamarvum e karantinayin xist vtangavor tesak։ Ayn arajin angam e haytnabervel Hayastanum, grum e «Hetq»-y։ Bursaphelenchus xylophilus tesaki nematody tesaneli che anzen achqov։ Ayn hnaravor e usumnasirel manraditakov։ «Ays phoqr nematodneri mec qanakutyuny karogh e berel sotchineri vochnchacman,- asum e Mijatabanutyan ev bnahoghi kendanabanutyan laboratoriayi arajatar gitashxatogh, kensabanakan gitutyunneri teknacu Gayane Karagyany ev cuyc talis manraditaki tak drvac ararkayakan apakin։ Na ghekavarel e sotchutneri eramya usumnasirutyan cragiry։ «Manraditakov hesht e voroshel, vor nematody patkanum e Bursaphelenchus ceghin, bayc xylophilus tesaki e, te voch: karogh e voroshvel miayn DNT hetazotutyamb, qani vor Bursaphelenchus ceghi 100-ic aveli tesak e haytni»,- sharunakum e G․ Karagyany։ Gayane Karagyany patmum e, vor Hayastanum sotchineri choracman arajin ahazangery stacel en derevs 2016-17tt․, erb irenc en dimel Shrjaka mijavayri naxararutyunic hay-vracakan sahmani: Loru marzi Lernahovit gyughi antarnerum sotchineri choracumn usumnasirelu harcov։ Gitnakannery haskacel en, vor xndiry lurj ev xorn e, dimel en Gitutyan komitein, vorpeszi finansakan ajakcutyun stanan usumnasirutyun irakanacnelu hamar։ I verjo, 2020t․ nranc grantayin eramya cragiry finansavorum e stacel։ Stanalov tarekan 12 mln dram finansavorum : gitnakannery sksel en usumnasirutyunnery Hayastani hyusisic։ Cragrum nergravvac er naev xorhrdatu Germaniayic: doktor Yorg Myullery (Dr. Jörg Müller) Vyurcburgi hamalsarani Kensabanakan kentronic։ Verjins xorhurd e tvel mijatneri, ayd tvum: vnasatu bzezneri havaqagrman hamar kirarel feromonayin patuhanayin takardneri metody։ Amisy mek gitnakanneri xumby gnacel ev havaqel e takardnerum haytnvac mijatneri nmushnery ev irakanacrel laborator hetazotutyunner։ Feromonnery bavakanin tankarzheq en: mot 2000 evro, ev nranc gnumy naxatesvac cher grantayin cragri byujeum, germanaci xorhrdatun nvirel e dranq hay gitnakannerin։ «Shaghaphov cari bnum phoranqner enq bacum, havaqum enq bnaphayti tephy: vnasvac ev hamematutyan hamar: naev aroghj careric։ Gitarshavi yntacqum tephi nmushnery pahum enq meqenayi sarnaranum, heto hascnum laboratoria ev dranc mi masn ugharkum enq mer rus gorcynkernerin: molekulayin hetazotutyan hamar։ Bermani metodov tepheric anjatvum en nematodnery: hetaga manraditakayin dzevabanakan ev molekulayin usumnasirutyunneri hamar»,- patmum e Gayane Karagyany։ Gitnakany nshum e, vor chnayac genetikoren hastatvel e, vor Hanqavanum sotchineri choracman himnakan pattchary nematodn e, Hayastanum sotchutneri zangvacayin choracumy naev ayl gorconnerov e paymanavorvac, ev choracman erevuytneri pattcharnery hamaxmbayin en: Vov e taracum nematody Hamarvum e, vor nematodneri himnakan taracoghner en handisanum Monochamus ceghi erkarabeghik bzeznery։ Ayd bzeznery dzvadrum en careri keghevi tak, durs ekac trturnery snvum en bnaphaytov, hetagayum harsnyakavorvum en ev veracvum hasun arandznyaki, vory, krcelov bnaphayty, arajacnum e yurahatuk elqayin ancqer: Nematodnery nertaphancum en bzezi organizm verjinis harsnyakic durs galuc anmijapes heto ev bzezi mijocov teghaphoxvum en ayl careri vra: 1950-60-akannerin, yst Mirzoyani grqeri, Monochamus-i ezaki arandznyakner en grancvel Erevanum ev Gyumrium, isk ancyal tari gitnakannery haytnaberel en dranic naev «Zikatar» petakan argeloci feromonayin takardnerum։ Isk «Sevan azgayin parkum» bazmativ en ayl vnastu: Moxraguyn erkarabegh phaytahatnery: Acanthocinus aedilis, Acanthocinus griseus-y։ «Careri vrayi ancqerov haskanum einq, vor ays tesaknery arka en, isk feromonayin takardnerum haytnaberecinq ev hastatvec, vor dranq iskapes kan»,- asum e Gayane Karagyany։ Hayastani sotchutnerum arajin angam haytnabervel e invaziv vnasatu mijatneri 2 tesak: sotchu sermaker mluky, vory haytnabervel e arajin angam Lernahovti antartntesutyunum, isk ayzhm laynoren taracvel e hanrapetutyan sotchutnerum, ev koghavor ragiumy, vory gtnvel e nuyn Lernahovti antaratntesutyunum ev «Dilijan» azgayin parkum։ Aravel manramasn: skzbnaghbyurum: |