Vovqer chen el lsel Karel Chapeki masin, hima, erb anorosh zhamanakov phakvac enq mer tnerum, karogh en yntercel: Chka aysorva hamar aravel bnorosh u grete margareakan gorc, qan Chapeki «Spitak hivandutyun» piesy : grvac 1937-in: Chinastanic ekac ays anhaskanali varaki: Spitak hivandutyan araj bzhshkutyunn anzor e: Miak bany, vor haytni e: aravel xoceli en 50-in mot mardik: Hivandutyuny taracvel e ashxarhov: Piesy hayeren targmanvac che: Ruserenic targmanel em krtchatumnerov: Lilientali anvan petakan klinika: Lragroghy harcazruyc e vercnum profesor Sigeliusic: Lragrogh -Paron profesor, mer terty kcankanar lsel amenaheghinakavor mekic... Sigelius - … Ayspes kochvac: spitak hivandutyan kam Pekinyan borotutyan masin: Cavoq, dra masin chaphazanc shat en grum: Ev shat diletantabar: Hivandutyunnerov petq e zbaghven miayn bzhishknery: Bavakan e greq hivandutyan masin tertum, u yntercoghneri mec masy nuyn pahin ksksi ir vra phntrel axtanshannery: Lragrogh -Ayo, bayc mer terty henc cankanum e hangstacnel hanrutyany: Sigelius -Isk inchu hangstacnel: Hivandutyuny shat canr e ev taracvum e dznahyusqi pes: Ashxarhi bolor klinikanery mijoc en phntrum, bayc gitutyunn arayzhm anzor e: Greq, vor hivandutyan arajin nshanneric heto yuraqanchyury petq e dimi bzhshki, aha ev amboghjy: Lragrogh -Isk bzhishky: Sigelius -Bzhishky qsuq durs kgri: Aghqatnerin: margancovkayi qsuk, harustnerin: peruakan balzam: Lragrogh -Ev da ognum e: Sigelius -Ayo: Garshahoti dem, erb kbacven verqery: Da hivandutyan erkrord astitchann e: Lragrogh -Isk errordy: Sigelius -Isk errordin arden ognum e morfin: Miayn morfin: Garsheli hivandutyun: Lragrogh -Varakich e: Sigelius -Ayn taracvum e anhavanakan aragutyamb: Janq chenq xnayum, paqarum enq, ayspes kochvac, pekinyan borotutyan dem: Es dra masin haytnel em, erb voch voq der cher el mtacum, vor ayn inch-or zhamanak anc pandemiayi kveracvi: Lragrogh -Nereceq, inchi kveracvi: Sigelius -Pandemiayi: Hivandutyan, vory dznahyusqi pes ktaracvi amboghj erkragndov mek: Chinastanum grete amen tari nor hetaqrqir hivandutyun e haytnvum: aghqatutyamb paymanavorvac: Bayc drancic ev voch meky minch ors aysqan zhoghovurd cher vochnchacrel: Sa iskapes mer oreri zhantaxt e: Ayn arden hndzel e hing milion mard: Tasnerku miliony hivand e, ereq angam avelin el man e galis: chimanalov, vor hivand e… Menq ashxatum enq: aranc hangstanalu: Arayzhm vstahabar mi ban karogh enq asel: hivandutyuny varakum e miayn qarasunhing ev bardzr tariq unecoghnerin: Aknhayt e, dra hamar barenpast paymanner en mardu organizmum teghi unecogh ayn bnakan phophoxutyunnery, voronc menq ceracum enq anvanum: Lragrogh -Da artakarg hetaqrqir e: Sigelius -Karcum eq: Qani tarekan eq: Lragrogh -Eresun: Sigelius -Aveli mec lineiq, da Dzez aydqan hetaqrqir cher tva: Hivandutyan arajin isk axtanshanneric heto kanxatesumy bacardzak anvrep e. mahy vra e hasnum ereqic hing amsva yntacqum: Sovorabar: aryan varakumic: Lragrogh -Mer yntercoghnerin, iharke, aravel hetaqrqrum e: inchpes pashtpanvel ays hivandutyunic: Sigelius -Voch mi kerp: Bacardzak anhnar e: Yuraqanchyury, vov qarasunic bardzr e, datapartvac e: Dzer yntercoghnerin hetaqrqrum e: inchpes pashtpanvel: Asaceq xndrem. indz el e hetaqrqir: Astvac im, vorqan anzor e gitutyuny: Lragrogh -Guce, vorpes amphophum, mi qani qajalerogh xosq aseq: Sigelius -Ayo: Greq dzer tertum, vor sra het petq e hashtvel: Profesor Sigeliusi ashxatasenyak: Ners e mtnum Galeny: aghqatneri hivandanoci bzhishky: Galen -Es, paron profesor, buzhum em tshvarnerin: Verjin zhamanaknerum, erb taracvel e spitak hivandutyuny, erb tesnum es : inchpes e mardy voghj-oghj qayqayvum yntaniqi achqi araj... U ayd antaneli garshahoty… Sigelius -Petq e ogtvel dezodorantneric, kolega: Galen -Ayo, bayc aynqan uzum es phrkel ayd mardkanc: Es haryuravor sarsapheli depqer em unecel: Ev es asaci inqs indz: petq einch-or ban anel: Phordzel: Kardaci ays hivandutyan masin eghac amboghj grakanutyuny: Bayc, nereceq, paron xorhrdakan…ayntegh chka: Chka buzhman tchisht metody: Sigelius -Isk Duq giteq ayd mtody: Galen -Ayo, karcum em: gitem: Sigelius -Ax, karcum eq: Duq, havanabar, uneq spitak hivandutyan Dzer andznakan tesutyuny: Galen -Ayo: Sigelius -De bavakan e: Erb hivandutyan dem chi hajoghvum mijoc gtnel, dra masin tesutyun en horinum: Inch veraberum e spitak hivandutyany, arajarkum em kirarel dezodorantner: Heto morfi, kolega, amenakarevory morfin e: Verjiverjo, menq nra hamar enq, vor meghmacnenq hivandneri tanjanqnery: Gone: vtcharunakneri: Avelin asel Dzez chem karogh: Hatcheli er canotanaly: Galen -Bayc es karoghanum em buzhel spitak hivandutyuny: Es ayn phordzarkel em mi qani haryur hivandi vra: Ayn drakan ardyunqner e talis: Sigelius -Apaqinvoghneri tokosy: Galen -Motavorapes vatsun: Ev qsann el derevs hastatman phulum e: Sigelius -Ete aseiq «Haryur tokos», Dzez durs kshprtei: vorpes xelagari kam sharlatani: Inchpes varvem Dzez het: Kolega, es Dzez haskanum em. da hrashali ilyuzia e: gtnel mijoc: spitak hivandutyan dem: Da Dzez pharq kberer, heqiatayin klientura, Nobelyan mrcanak, hamalsaranakan ambion: Kdarnayiq Pasteric u Koxic haytni, Lilientalic haytni… Nman herankary karogh e glxaptuyt arajacnel: Galen -Es kcankanayi phordzarkel im metody Dzer klinikayum, paron profesor: Sigelius -Im klinikayum: Vorpisi parzamtutyun: Duq, karcem, otar cagum uneq: Galen -Ayo, es cnundov Pergamic em, Hunastanic: Sigelius -Tesnum eq: Inchpes karogh em otarazgi mekin mot toghnel Lilientali anvan petakan klinika: Galen -Bayc es teghi qaghaqaciutyun unem: Es mankutyunic… Sigelius -Bayc cagumy, kolea, cagumy: Galen -Paron profesor, tuyl tveq buzhman im metody kirarem mi qani hivandneri vra, voronc anhuys eq hamarum: Sigelius -Nranq bolorn anhuys en, Galen: Bayc Dzer xndranqy katareln aynqan el hesht che: Bayc, lav, nerkayacreq Dzer metody, menq ayn, arity nerkayanalun pes, kstugenq: Galen -Nereceq, bayc qani der im metody klinikakan phordzarkum chi ancel, es ayn voch mekin chem baci: Sigelius -Angam indz: Galen -Nereceq: Voch mekin: Sigelius -Nereceq, vochnchov ognel chem karogh: Galen -Aynqan sarsapheli hivandutyun e: Hnaravor e, mi or, Duq el, paron xorhrdakan… Sigelius -I-inch: Galen -Vochinch, ughghaki… Hnaravor e, paron xorhrdakanin mi or im deghy harkavor lini: Sigelius -Inchu eq da asum, Galen, soskali, ahavor hivandutyun: Chei cankana voghj-oghj qayqayvel: Sa chlsvac ambartavanutyun e: Dzerqers qor en galis: glorel Dzez astitchanneric: Haskanum em. yuraqanchyur bzhishk cankanum e ir giteliqic aravelaguyns shahuyt stanal: Bayc buzhumy komercion gaghtniqi veracel, anpatvaber e bzhshki hamar: Aydpes karogh en anel heqimnery, sharlatannern u spekulyantnery: Es arajnordvum em bacarapes bzhshkutyan shaheric, kolega: Hanun dra: petq e zohaberel amen inch, vorqan el thatch lini da anely: Ete cankanum eq, karogh eq henc ays pahin nayel hivandnerin (vercnum e xosaphoghy): Avag buzhquyr, ughekceq bzhishk Galenin tasnereqerord palat (13-rd palatum mernogh aghqatnern en: Dnum e xosaphoghy): Dzez: hajoghutyun: (Galeny durs e galis): Anicyal spekulyantner: (Motenum e hayelun u manramasn usumnasirum demqy): Vochinch chka: Arayzh chka: Mijin dasi yntaniq: havaqvac erekoyan seghani shurj: Hayry tert e kardum: Hayr -Dardzyal ayd hivandutyan masin en grum: Hangist chunenq dranic: Mayr -Errord harki ayn tiknoj vitchakn antaneli e: Nra mot mtnel arden voch voq chi el phordzum: Zgacir inch hot er astitchanneri vra: Hayr -Aha, harcazruyc ka palatakan xorhrdakan Sigeliusi het: Na hamashxarhayin mecutyun e, mamochka, nran kareli e vstahel: De, ktesnes, na khastati im karciqy: Bolor vaxery spitak hivandutyan shurj phchoc e: Inch-or tegh borotutyan depq e ardzanagrvel, ev tertern anmijapes sensacia en dardznum: Haytni e. bavakan e: meky gripov parki, bolory gorum en, vor nra mot spitak hivandutyun e: Ays ameny xutchap e… Aha, hetaqrqir e… Sigeliusy haytararum e, vor ays hivandutyuny ekel e Chinastanic: Es misht em asel. Chinastany petq e evropakan gaghut dardznel, kargukanon hastatel, u amen ban ir teghy kynkni: Zur enq tuyl talis guyutyun unenal nman hetamnac erkrnerin: Sov, kariq, voch mi higiena, u, aha, xndrem, spitak hivandutyun: Sigeliusn asum e, vor ayn, aynuamenayniv, varakich e: Petq e mijocner dzernarkel: Mayr (huysov) -Inchpisi: Hayr -Phakel bolor ayd hivandnerin, mekusacnel nranc aroghjneric: Um mot spitak bic e haytnvum, anmijapes: Inch ahavor e sa, mamochka, vor mer shenqum en tuyl talis mernel ayd kngan: Angam tun galn e vaxenalu darnum: Astitchannerin aynpisi garshahotutyun e: Mayr -Es gone nran apur tanei: Na, axr, lriv menak e: Hayr -Mtqovd chancni: Ayntegh varak ka: Du qo ayd baresrtutyamb ayd hivandutyuny tun kberes: Mer ays mijancqy petq e dezinfekcia anel: Hla spasi…Ax, inch eshi mekn e ays lragroghy: Grum e, te…Zarmanali e, vonc e graqnnutyuny bac toghel sa: Ax, apush: Na grum e, te ayd hivandutyunic pashtpanveln anhnar e, vor ayn sparnum e bolorin, vov hisunin mot e: Btamit: Inchpes e handgnum nman baner grel: Sranc tertn aylevs chem gnelu: Es sa espes chem toghni: Mayr (kardum e) -Lsir, hayr, bayc sranq henc profesor Sigeliusi xosqern en: Hayr -Anhetetutyun: Chi karogh nman ban linel gitutyan u qaghaqakrtutyan nman makardakum: Mijnadarum enq aprum, inch e, vor mez zhantaxty spani: Hisun tarin shat e, ha: Mez mot meky hivandacel er, yndameny qarasunhing tarekan er: Ur e ardarutyuny, ete ays zahrumarov petq e hivandanan miayn nranq, vovqer hisunin mot en: Aghjik (bazmocin parkac: siravep e kardum) -Ax, pap, petq e, che, inch-or pahi teghy jahelnerin zijel: Mez hamar aynqan bard e teghavorvely: Hayr -Hrashali e: Lsum es, mayr: Durs e galis: cnoghnery dzez kerakrum en, cnoghnery dzez hamar: aranc hangstanalu, ashxatum en, u nranq el xangarum en: Dzez tchanaparh chen talis, ha: Togh mernen borotutyunic, miayn te dzez hamar tegh azatvi, ha: Mayr -Na da nkati chuner, hayr: Hayr -Nkati chuner, bayc henc da el asac: Uremn, aghjiks, tchisht kliner, vor hayrd mord het hisun tarekanum ayn ashxarh gnan, ha: Aghjik -Miangamic andznavorum es: Es arhasarak em asum, pap: Mer zhamanaknerum eritasardnerin shat dzhvar e ashxatanq gtnely: Ashxarhum bolori hamar parzapes tegh chka: Petq en inch-or phophoxutyunner, vor eritasardnery evs, verjiverjo, karoghanan inqnuruyn aprel: Hayr -Uremn, dzez hamar menq caghkun hasakum piti mernenq: (Ners e mtnum vordin): Vordi -Inch temayov e vetchy: Mayr -Hayrd phoqr-inch huzvac e, kardacel e tertum ayd hivandutyan masin: Aghjik -Es miayn asaci, vor petq en inch-or phophoxutyunner, vorpeszi tchanaparh bacvi nor serndi hamar: Vordi -Iharke, pap: Ete ays spitak hivandutyuny chliner, chgitem el: inch kliner mer haly: Quyrs angam amusnanal chi karoghanum, isk es…Araj diplomov el voch mi tegh cheir yndunvi: Hima, erevi, aveli hesht klini: Hayr -Henc satken bolor hisunamyanery, ha: Vordi -Henc aydpes: Miayn te ays zhantaxty chpetq e dadari: Chapeki piesum teghi e unenum ayn, vor Galeni metodn iren ardaracnum e 100 %-ov: Sigeliusi klinika e shtapum mec u hzor evropakan petutyan ghekavary: Marshaly: Sigeliusy qcnanqov xonarhvum e Marshali araj. «Dzerd Gerazancutyun, xosqer chunem: Menq: gitutyan mardiks, haskanum enq, iharke, vorqan annshan en mer arzhaniqnery ayn meki arzhaniqneri handep, vov azatec mer azgayin organizmy aveli aharku hivandutyunneric: amenatoghutyan xocic, barbarosakan azatutyan hamatcharakic, caxvacutyan borotutyunic u socialakan qayqayvacutyan gangrenayic, voronq sparnum ein mer voghj zhoghovrdin (xraxusakan shshukner. «Sqancheli e: Bravo»): Es, ogtvelov aritic, uzum em xonarhvel : vorpes mi hasarak bzhishk mek ayl hzor bzhshki araj, vory bzhshkec mez qaghaqakan borotutyunic, xonarhvel nra araj, vov : yst anhrazheshtutyan, kirarec virabuzhakan, sakayn aynqan buzhich terapia: * * * Havaqvel en lragroghner: Nranc araj Sigeliusy Marshali mecahogutyan masin xosqer e asum u arag heranum: Haytnvum e bzhishk Galeny: Galen -Nereceq, paronayq: Xndrum em phoxanceq, vor es bzhishk Galenn em, aghqatneri bzhishky Lragrogh -Um phoxancenq: Galen -Um: Ashxarhi bolor karavarutyunnerin: Greq nranc, vor es xndrum em…Haskanum eq inchn e xndiry. Es masnakcel em paterazmin, bzhishk ei: Ev es uzum em, vor aylevs paterazm chlini: Xndrum em, greq nranc ayd masin: Lragrogh-Duq karcum eq: nranq Dzez klsen: Galen -Aseq nranc: hakarak depqum nranq kmernen spitak hivandutyunic: Deghy im gaghtniqn e, haskanum eq: Isk es ayn chem bacahayti, qani der chem stana havastiacum, vor aylevs paterazmner chen lini: Xndrum em, phoxanceq nranc, vor sa im anverapah paymann e: Es lurj em xosum: Voch voq: indznic baci, chgiti deghi baghadrutyuny: Aseq nranc, vor irenq arden cer en: Bolory, vovqer ghekavarum en ashxarhy: Aseq, vor nranq voghj-oghj kqayqayven, inchpes tasnerkuerord palati hivandnery: Aseq, vor nman tchakatagir e spasum bolor mardkanc, voghj mardkutyany: Lragrogh -Ev duq tuyl ktaq, vor mardik mernen: Galen -Isk duq karogh eq hnaravor hamarel, vor nranc spanen: Ete mardik karogh en mimyanc spanel artchitchov, gazov, el inchu enq menq: bzhishkners, phrkum nranc mahic: Ete duq imanayiq: inch annkarareli charcharanq e phrkel, orinak, hivand erexayin kam buzhel voghnasharaborby: Bzhshki anmijakan partakanutyunn e kanxargelel paterazmy: Togh ashxarhy hrazharvi paterazmic u brnutyunic, u es dra dimac ktam spitak hivandutyuny buzhogh im deghy: Lragrogh-Bacarvum e: Dran hima chi gna ev voch mi petutyun: Galen -Chi gna: Tuyl kta, vor ir bnakchutyuny mahana ays sarsapheli hamatcharakic: Aydqan mard piti zur tanjvi: U mardik khashtven dra het: Karcum eq: nranq chen yndvzi: U karavarichnern el voghj-oghj ksksen qayqayvel: Asum em dzez, nranq kvaxenan: Bolory kvaxenan: Duq phoxanceq mardkanc: mi vaxeceq, spitak hivandutyunic buzhvelu deghamijoc ka: Stipeq miayn dzer karavarutyunnerin: mshtakan xaghaghutyan dashinq knqel: Ev spitak hivandutyan verjy kga: Lragrogh -Isk ete voch mi petutyun chhamadzayni: Galen -Es im deghy chem ta: Lragrogh -Ev inch kaneq: Galen -Ksharunakem buzhel im aghqatnerin: Lragrogh -Isk harustnerin kmerzheq buzhel: Galen -Chem buzhi nranc: Harustnern aveli azdecik en: Ete hzornern u harustnern iroq xaghaghutyun uzen, nranq karogh en: Ete miayn hivandanocneri vra caxsver aynqan, vorqan tankeri… Aragoren ners e mtnum Sigeliusy: Sigelius -Lragroghnerin xndrum em heranal klinikayic: Bzhishk Galeny nyardayin xangarum uni: Lragroghner -Bayc menq cankanum einq naev imanal… Sigelius -Paronayq, aystegh, harevanutyamb varakich hivandner en: Dzer isk shaheric e heranaly: (Lragroghnery heranum en): Galen, Duq xelqnerd trcrel eq: Im klinikayi pateri nersum nman vnasakar eluytner chem handurzhi: Ayn el ayspisi orov: Es piti anmijapes, teghum, Dzez handznei ishxanutyunnerin: eqstremizmi hamar, haskacaq: Bayc gitem, vor gerhognac eq: Gnanq indz mot: Duq khaytneq indz Dzer deghi qimiakan baghadrutyunn u yndunman tchshgrit sxeman, heto kgnaq hangstanalu: Dzez anhrazhesht e hangisy: Galen -Es im paymannern arden haytnel em: Aranc dranc: chem karogh haytnel im deghi baghadrutyuny: Sigelius -Duq kam xelagar eq, kam petakan davatchan: Verjin angam em asum: paheq Dzez bzhshki nman: Dzer partqn e: ognel hivandnerin, mnacaci het gorc chuneq: Galen -Bayc es bzhishk em ev chem uzum, vor mardik spanen irar: Sigelius -Isk es im klinikayi pateric ners argelum em nman eluytnery: Menq carayum enq voch te inch-or humanizmi, ayl gitutyann u mer azgin: Mi moraceq, vor sa petakan klinika e: Duq otar cagum uneq: Haskanali e, vor ayd pattcharov el chuneq hstak gitakcum: vorn e mer azgi patmakan araqelutyunn u apagan: Verjin angam em arajarkum: haytnel indz Dzer deghi banadzevy: Galen -Cavum em: Sigelius -Dzer votqy chtesnem im klinikayum: Togh aveli lav e voghj mardkutyuny mahana spitak hivandutyunic, qan es mi rope el handurzhem Dzer ayd xaghaghasirakan varaky: Galen -Duq: vorpes bzhishk, chpiti aydpes xoseiq: Sigelius -Es miayn bzhishk chem: Pharq Tirojy, es der petutyan caran em: Yntaniqy: erekoyan, seghani shurj: Hayr (tert e kardum) -Tesnum es, mayr, arden ka spitak hivandutyan dem deghy: Mayr -Pharq Astco: Hayr -Asum ei, che: Qaghaqakrtutyan nerka hajoghutyunneri paymannerum anhnar e, vor aysqan mard merni: Ankeghc, indz zgum em aynpes, karces noric em cnvel: Amen depqum, vaxenalu er: Mez mot spitak hivandutyuny gerezman ijecrec eresunic aveli ashxatoghneri: Bolory hisun el chkayin: Mayr -Xeghtch mardik: Hayr -Aysor indz kanchec andzamb baron Kryugn u asum e. «Glxavor hashvapahi mahvan kapakcutyamb Duq kynduneq voghj hashvapahutyan ghekavarutyuny»: Aynpisi erjanik or e: Mayr -Shat urax em qez hamar: Hayr -Isk qez hamar: Patkeracru, da lracucich tasnerku hazar e: tarekan: Ayn shshi mej der ban mnacel e, vor nvirel ei qez cnundid: (Tert e kardum) «…Korcanarar, qan mijnadaryan zhantaxty»: Bayc hima arden mijnadar che: (Sharunakum e kardal): De, parz e. mer Marshaly heros e… (Vayr e dnum terty): Ayspisov: glxavor hashvapah: (Mayry berum e shishn u bazhak): Inchu mek bazhak: Du indz het, inch e, ches xmi: Mayr -Che: Hayr -De, uremn, qo aroghjutyan hamar, mayrik: (Xmum e): Khambures indz: Mayr -Che, kneres, indz hangist togh: Hayr (iren eli e lcnum) . Kryugi koncerni glxavor hashvapah: Vat kariera chi, mayr: Gites, ayd teghi hamar mi hing hogi el pttvum er: Bayc bolorn el meran: Bolorn el spitak hivandutyunic…Ev mer aghjikn el kamusnana, vorovhetev phesacun gorc gtav, mer tghan el carayutyan kancni: Ankeghc kasem. pharq Astco, vor haytnvec ays spitak hivandutyuny: Mayr -Astvac im, inchpes karogh es: Hayr -Bayc da aydpes e: Miayn mtacir. ayn ognec ev mez, ev shat urishneri: Petq e shnorhakalutyun haytnenq tchakatagrin, mamochka: Chliner spitak hivandutyuny, chgitem el: kkaroghanayinq aprel aynpes, inchpes hima: Isk hima dra dem degh el ka, aynpes vor, ayn mez hamar aylevs sarsapheli el che: Bayc es der chhascreci minchev verj kardal: (Vercnum e terty): Profesor Sigelius: paycar glux: Ays deghy stacel en nra klinikayum: Inqy: Marshaln e andzamb ayntegh gnacel: Grum en, vor da anmoranali pah er: Havatum em: Marshalin mek angam em miayn tesel, mi vayrkyanov: Meqenayum er: Hzor mard e, mayr: Mecaguyn hramanatar: Mayr -Paterazm linelu e: Hayr -Inqd el haskanum es. linelu e: Meghq kliner chpaterazmely, erb ayspisi phaylun hramanatar unenq: Kryugi gorcarannerum ereq hertaphoxov en ashxatum: razmakan patverner en: Aystegh-ayntegh chases. hima mez mot nor tunavorogh gaz en stanum: Mi yntir ban: Karucum enq vec nor fabrika: Linel Kryugi mot glxavor hashvapah hima: bardzr vstahutyun e: Es chei el standzni ayd ashxatanqy, ete chgitakcei bardzr qaghaqaciakan partakanutyuns: Mayr -Miayn te mer tghan stipvac chlini paterazm gnal: Hayr -Mi anhangstacir. paterazmy mek shabat el chi tevi: Hakarakordy kjaxjaxvi: minchev khascni haskanal, vor ayn sksvel e: Aha te inchpes e da arvum mer orerum, mamochka: Isk hima tuyl tur avartem hodvacy: (Dadar): Ax, srika: Inchpes en da handurzhum: U der terterum el grum en nra masin: Es aranc aystegh-ayntegh nayelu: khramayei ayd tipin gndakaharel: Da, axr, davatchan e: Mayr -Vov: Hayr -Aystegh asvac e, vor deghy haytnagorcel e inch-or Galen: Ev na, ibr, chi baci ir gaghtniqy voch mi petutyan, qani der voreve meky chi stipel myusnerin knqel mshtakan xaghaghutyan paymanagir: Mayr -Inch vat ban ka aydtegh: Hayr -Himar harc: Dran chi gna ashxarhi voch mi petutyun: Zur enq caxsel aydqan miliardner: zinvelu hamar: Mshtakan xaghaghutyun: Sa ughghaki hancagorcutyun e: Qo karciqov, phaken Kryugi dzernarkutyunnery: Erku haryur hazar mard shprten phoghoc: Ayd tipin piti bant ugharken: Xosel aysor xaghaghutyan masin: nshanakum e xrovutyun hrahrel: Mayr -Bayc ete na haytnagorcel e deghy… Hayr -Da der harc e: Karcum em, ayd anasuny angam bzhishk el che, ayl gaghtni gorcakal u eqstremist: caxvac inch-or otar petutyan: Nstacnel nran: aranc xosquzruyci: Mayr -Isk ete deghn iroq u azdum e: Hayr -Aveli vat: Ayd depqum, kseghmei nra matnern aqcannerov: Kxoser: Hima kan mijocner: stipel, vor mardik xosen: Te piti toghnen, vor ayd srikan mez spani spitak hivandutyamb: xaghaghutyan pes mi himar utopiayi hamar: Ay qez humanizm: Mayr (tertin nayelov) -Ayd bzhishkn yndamenn asum e, vor uzum e dadarecnel spanutyunnery: Hayr -Takanq: Isk azgi pharqy nra hamar vochnch e, ha: Vov spanutyunneri dem e, na mer himnarar shaherin dem e, haskacar: Mayr -Es kuzei, vor xaghaghutyun liner boloris hamar: Hayr -De hima ughigh asem. ete stipvac linei yntrel spitak hivandutyan u mshtakan xaghaghutyan mijev, kyntrei spitak hivandutyuny: Edpes el imacir: Mayr -Du gites: Hayr -Inch e patahel qez aysor: Inchu e vizd tashkinakov kapvac: Mrsum es: Mayr -Che: Hayr -De hanir: Aystegh tur: (Pokum e nra vrayic tashkinaky: Mayry lur ver e kenum): Astvac im: Paranocid vra spitak bic ka: * * * Shutov hivandanum e naev razmakan ardyunaberutyan bosy: baron Kryugy: U sksum e ayl achqov nayel paterazmi u xaghaghutyan harcin, qani vor seghanin arden ir sephakan kyanqn e: Aha, na el e galis profesor Sigeliusi mot: Baron Kryug -Inchpes en gorcery: Sigelius -Avagh, varaky taracvum e: Barebaxtabar, zhoghovurdn aravel kentronacac e spasveliq paterazmi vra, qan spitak hivandutyan: Tramadrutyunn aruyg e: Bacardzak vstahutyun… Kryug -…Vor khajoghvi haghtaharel hivandutyuny: Sigelius -Voch, vor menq khaghtenq paterazmy: Voghj azgy havatum e Marshalin, Dzez ev dzer hrashali banakin: Der erbeq nman barehajogh pah chenq unecel: Kryug -Isk spitak hivandutyan buzhumy der gtnvac che: Sigelius -Derevs voch: baci nranic, inch uni Galeny: Ayd calapakasi metodn ardyunqner e talis: Kryug -Vstaheli: Sigelius -Cavoq, hajogh : grete haryur tokosov: Ayd xelagary karcum er, vor shantazhi mijocov karogh e mez phatatel ir anmit utopian: Kryug -Ev bzhishk Galeny skzbunqoren chi buzhum harustnerin: Sigelius -Ayo: Fanatikos e: Sharunakum e erazel haverzhakan xaghaghutyan masin: Vorpes bzhishk: karogh em asel, vor tchisht kliner nran hogebuzharanum teghavorel: Kryug -Uremn, spitak hivandutyan dem voch mi mijoc chka: Sigelius -Pharq Astco, ka: Verjin orerin erjankutyon uneca hasnel ughghaki phaylun hajoghutyan: Derevs da xist gaghtni e, bayc, haskanali e, voch Dzeznic: Arajikayum orenq kyndunvi: brni mekusacnel spitak hivandutyun unecoghnerin: Im gaghapharn e, baron: Andzamb Marshaln e xostacel ajakcel indz: Sa mecaguyn hajoghutyun klini hamatcharaki dem payqarum: Kryug -Iroq, hrashali ardyunq e; Isk inchpes eq patkeracnum ayd mekusacumy: Sigelius -Tchambarnerum, baron: Yuraqanchyury, um mot khaytnabervi spitak bic, kugharkvi xist pahpanvogh tchambar: Kryug -Ev ayntegh nranq bolorn astitchanabar kmernen: Sigelius -Ayo, bayc bzhishkneri hskoghutyan tak: Spitak hivandutyuny varakich e, ev amen hivand taracum e varaky: Petq e pashtpanel nranic myusnerin: Mez boloris, sireli baron: Ays gorcum sentimentalutyuny hancanq e: Hivandnerin, voronq kphordzen phaxchel tchambaric, kgndakaharen: Varaki taracman demn arnel e petq brni mijocnerov, ayl tchanaparh chunenq: Vaghuc zhamanakn e pahel ayd hivandnerin phshalareri etevum: aranc get mek bacarutyan: Kryug -Ayo, karevory: voch mi bacarutyun: Sigelius -Dzez inch patahec: Kryug (ktruk sharzhumov bacelov vernashapiky) -Guce nayeq aystegh: Sigelius (dadaric heto) . Karogh eq kotchkvel, baron: Kryug -Inqn e: Sigelius -Derevs dzhvar e asel: Kryug -Eraxtapart em: Dzerqs petq e… Dzez parzem: Sigelius -Voch mekin, baron, aylevs mi parzeq Dzer dzerqy: Kryug -Uremn asum eq, vor mekusacnelu masin orenqy shutov yndunvelu e: Uremn petq e hog tanem, vor im gorcarannern aveli shat phshalar artadren: …Heto hivandanum e petutyan ghekavary: Marshaly: Ayd masin na imanum e amenaanharmar pahin, erb artasanom er ir hzor patmakan eluyty: paterazmi anhrazheshtutyan masin: Marshali marmnin haytnvel er spitak bicy: marmari pes sary: Marshali kyanqy karevor e, qani vor nra mahy erkrum qaos ksteghci: ishxanutyuny, banaky, zhoghovurdy bacarapes nra andzi shurj en miavorvac: Anhrazhesht e rope araj palat hravirel Galenin: Marshaly patrast e yndunel Galeni: xaghaghutyun knqelu arajarky: vstah, vor da Tiroj kamqn e u ir zhoghovrdi patmakan araqelutyuny: Srvaknery bzhshakan payusakum: Galeny shtapum e palat: Sakayn paterazm tenchacogh amboxy nran votnatak e talis: Amboxi votqeri tak phshur-phshur en linum Galeni payusakic taphvac tarorinak srvaknery… |