Paravac brnakal morn aylevs chhnazandvogh dster haraberutyan aylabanutyunn e nerkayacvac 18-rd dari 80-akannerin grvac «Kghzu taguhin» azatashunch banasteghcutyunum: Ayn voch miayn konkret iradardzutyan: «Bostonyan teyaxmutyan» masin e, aylev xorhrdanshum e Mec Britaniayi u nra amerikyan gaghutneri patmakan haraberutyunneri bnuyty: Ev patahakan che, vor ays ballady «Heghaphoxakan tey» e anvanvel: Balladi naxapatmutyuny hetevyaln e. Mec Britaniayi karavarutyuny bardzracnum e amerikyan gaghutner nermucvogh mi sharq layn sparman apranqneri (nerker, tught, apaki, artchitch ev tey) maqsaturqy: Dran i patasxan: amerikyan gaghutnerum angliakan apranqneri hamatarac boykot e sksvum: Vtchrakan en eghel eluytnery hatkapes Nor Angliayum: 1773 tvakani dektemberin Massachusets gaghuti mayraqaghaq Bostonum teghi e unenum bostonyan hrchakavor «teyaxmutyuny» . Hndkacineri tarazner hagac 100 hayrenasernery gisherov covn en taphum Arevelahndkakan ynkerutyany patkanogh navov Bostoni navahangist hascvac mec qanakutyan teyy: Dran i patasxan: angliakan karavarutyuny 1774-i garnany phakum e Bostoni navahangisty, isk Massachusets gaghutin zrkum e inqnavarutyunic: Ev shutov sksvum e payqarn ankaxutyan hamar Aha ays iradardzutyunneri, masnavorapes Mec Britaniayi u nra amerikyan gaghutneri larvac haraberutyunneri artacolanqn e ays aylabanakan banasteghcutyuny, ory ergi e veracvel:
Nra harazat dustrn aprum er heravor erkrum: Isk nranc mijev alekocvogh ovkianosn er… Parav tiknoj gandzarany vosku aratutyunic paytum er, Bayc, inchpes erevum e, agahutyan pattcharov astvac nra xelqn arel er: Ev mi or na barkutyamb dzaynum e ir aghjkan. «Sranic heto du havelyal hark es vtcharelu: Voskeshogh teyi yuraqanchyur funti hamar: ereq pens, Yuraqanchyur funti hamar: havelyal ereq pens»: Aghjiky patasxanec. «Mayrik, es paymanagrerum hastatakam em Ev ankarogh em, havata, ayd phophoxutyann hamakerpvel, Es patrast em qez vtcharel naxkin giny, Bayc mek funtin: havelyal ereq pens: erbe'q: Vo'ch, ereq funtin: havelyal ereq pens: erbe'q»: Taguhu achqerum zayruytn u charutyuny varvecin, Ev cghrtac parav tikiny kataghi. «Du im dustrn es, te dustrs ches: Te moracel es ayd masin, patasxani'r: Du partavor es teyi hamar indz vtcharel, Teyi hamar qo mory vtcharel»: «He~y duq, carane'r, - anmijapes hramayec na palatakannerin, - Teyi nor berov ovkianosn hateq, Indz pho'gh bereq, lsum eq, shat phogh bereq, Amen funtin ereq pens havelavtchar pahanjeq»: Asum e na dstery. «Anhnazandutyund sandzaharir», Ev avelacnum e: zayruytic ayrvelov. «Xosqs hishir, - tchchum e, - tepetev cer em, Bayc kisamer el linem, ynddimanalu em, Ereq pensi hamar, kisamer el linem, krvelu em»: Arshaluysic mayramut navery gnacin covov, Teyov li hakery caranery dster dran arjev drecin, Ev covaphi voghj erkaynqov dzgvecin andrcovyan teyi sharqery: Isk dster handgnutyunn u hamardzakutyunn ansahman e, Ev aghjiky hakeri mej parum e tetevasah, Ev buravet hakery meky myusi hetevic Votqeri harvacnerov ugharkvum en eracogh hordzanut: Heto aghjikn asum e kghzu taguhun. «O~ mayr im, Aha dzer teyy, ayn arden ephvac e, ayn tund e, Tchisht zhamanakn e, vor ayn xmeq: Ayn inchpes harkn e trmvel e: Mite aydpes che: Uremn xmeq ayn naev im phoxaren, Bayc mi spaseq, mayrik, dzer harkerin, Voch miayn havelavtcharin, aylev harkerin»: |