ՄԱՄՈՒԼ.ամ
Hay / Հայ | Рус | Eng | Tür
USD 402.56, EUR 440.64, RUB 4.58, GBP 505.01
+25 °C, +16 °C ... +27 °C Vaghy:+28 °C
Movses Xorenaci, Kyanqy, «Hayoc patmutyun»
16:54, 17.02.2014
38280 | 0

Movses Xorenaci



Movses Xorenacin vaghmijnadaryan patmagrutyan mecaguyn
nerkayacucichneric e, hay patmagrutyan hayry: Patmahayry:
Xorenacun mecarel en naev Hay Herodotos, Tiezerahrchakyal qertogh,
Qertoghahayr patvanunnerov: Nra «Patmutyun Hayoc» ashxatutyuny hay zhoghovrdi patmutyan amboghjakan sharadrman arajin phordzn e,
Hayoc naxnakan patmutyan arajin u amenahavasti aghbyury:



Kyanqy

Xorenacu masin kensagrakan teghekutyunnery qich en: Dranc mec masy haghordum e inqy: heghinaky, ir «Hayoc patmutyan» mej patahakan kerpov: Movses Xorenacin cnvel e 5-rd dari skzbin: mot 410-415 tt, entadrabar: Taron gavari Xorni kam Xoron gyughum, mek ayl varkacov: Syuniqi Haband gavari Xorea (n) gyughum: Entadrvum e, vor 15-16 tarekan hasakum, aysinqn mot 427 t, na ugharkvum e Vagharshapat: Vagharshapati dprocum na eghel e Mesrop Mashtoci evSahak Partevi krtser ashakertneric։ Aystegh na usanum e 5-6 tari: baci hayerenic sovorelov naev hunaren ev asoreren: 431 t heto: havanabar 434-435 tt yntacqum, usucichnery nran ayl ashakertneri het ugharkel en Egiptosi Aleqsandria qaghaq: «iskakan tchemaranum katarelagorcvelu» ։ Aleqsandriayum na sovorel e otar lezuner, hatkapes hunaren, yuracrel e philisophayutyun, qertoghakan arvest, erazhshtutyun, tchartasanutyun, astvacabanutyun, patmutyun։ Aystegh mot 5-6 tari usaneluc heto Xorenacin ev ir ynkernery brnum en veradardzi ughin ev tchanaparhvum depi Hunastan: Sakayn covayin sastik qaminery nranc navy qshum en depi Italiayi aphery: Ogtvelov aritic hay eritasardnern aycelum en Hromi srbavayrery, aynuhetev meknum en Atenq: Dzmern ayntegh anckacneluc heto garnany galis en Hayastan։ Nranq tegh en hasnum Sahak Partevi ev Mesrop Mashtoci mahvanic, aysinqn 440 t phetrvaric heto։ Ays aritov Xorenacin ankeghc u xor huzmunqov e artahaytum ir aprumnery. «Nuynisk chhasa tesnelu nranc achqeri phakvely, lselu nranc verjin xosqn u orhnutyuny»:
Chnayac ir nkatmamb eghac halacanqin ev antarberutyany: Xorenacin erandun kerpov zbaghvum e grakan ashxatanqov. katarum e targmanutyunner, grum inqnuruyn erker։ Zruyc e pahpanvel, te cerutyan tarinerin Patmahayry gnahatvel ev arzhanacel e mecaranqi, stacel e episkoposakan astitchan:
Na aprum e zrkanqnerov li kyanq: vaxtchanvelov, entadrabar, 490-akan tvakanneri skzbin hivandutyan u aghqatutyan mej:



«Hayoc patmutyun»




Xorenacu «Hayoc patmutyan» tvyalneric bxum e, vor ayn avartvac piti lini 482-ic araj, aysinqn naxqan ayd tvakanin teghi unecac nra «Patmutyan» patviratui: Sahak Bagratunu mahy։ Xorenacu hatchaxaki ev pertchaban xosqery ughghvac ir mekenasin, bnutagrum en verjinis vorpes jerm hayrenaseri ev krtvac mardu, vory lav er ymbrnum zhamanaki pahanjnery։ Hayoc amboghjakan patmutyun grelu mec gaghaphary, Xorenacu ayd annaxadep mtadrutyuny, kangnecrel e nran nuynqan mec dzhvarutyunneri araj skzbnaghbyurneri haytaytman gorcum, ev pahanjel nranic anerevakayeli janqer u erand ev manavand: hnaramtutyun։
4-rd darum ev 5-rd dari skzbin patmutyan hamar Xorenacin vorpes aghbyur unecel e verr hishatakvac hay patmichneri erkery ev ir aprac zhamanakov el mot e eghel ayd darashrjanin։ Isk inch aghbyurner na karogh er unenal irenic 300, 500, 1000 ev aveli tariner araj teghi unecac iradardzutyunneri u eghelutyunneri hamar։ Ayd zhamanakneri patmutyunr voch miayn sharadrvac cher mesropatar matyannerum, aylev Xorenacu aprac zhamanakic anjrpetvac er aynpisi mi iradardzutyamb, vorpisin er qristoneutyan hastatumy Hayastanum 4-rd dari skzbin։ Haytni e, vor qristoneutyan yndunumov xzvecin hetanosakan shrjanic dzgvogh mshakutayin avandnery ev korstyan matnvec kutakvac mshakutayin arzheqneri mi stvar masy։ Aysuhanderdz, Xorenacun hajoghvel e bazmativ harcerum, inchpes ktesnenq, taphancel ayd varaguyri myus koghmy։
Otar heghinakneri erkerin canotanalov, Xorenacin teev ayntegh qich ban e gtel Hayastani masin, bayc phoxareny layn patkeracum e stacel hamashxarhayin patmutyan masin, vor i hayt e galis nra grqi amen mi ejum ev hnaravorutyun e tvel nran ditelu hayoc patmutyuny misht layn patmakan etnaxorqi vra։
Xorenacin ir aghbyurneri tvum hishatakum e ereq aynpisi matyanner, voronq chen karogh dasvel otar matenagrutyan sharqy, qani vor steghcvel en Hayastani hoghi vra, teev, havanabar, voch hayoc lezvov։ Dranq en. Mar Abas Katinayi matyany, chors «hagnergutyunneric» kazmvac «Pitoyic hyusman patmutyuny» ev «Mehenakan patmutyunner» matyannery։
Erkrord teghy irenc nshanakutyamb gravum en banavor aghbyurnery։ Xosqy zhoghovrdakan banahyusutyan ayn steghcagorcutyunneri masin e, voronq na qaghel e anmijapes zhoghovrdakan banasacneri, ergichneri beranic։ Nranq kareli e erku xmbi bazhanel: araspelakan, dicabanakan, voroncic mi hazvagyut nmush e Vahagni cnndyan ergy, ev patmakan-avandakan: «vipasanneri erger», «tvelyac erger», voronq Xorenacin gri e arel u mez hascrel aveli mec qanakutyamb։ Srancic en Artashesi u Sateniki ev Artashesi u Artavazdi masin ergery։
Banavor aghbyurneri mi ayl taratesak en tohmakan asqery: naxararakan tnerum sernde-serund haghordvogh u hetzhete dzevaphoxvogh u gunazardvogh avandutyunnery, voronq patmum ein tohmi cagman u aravel achqi ynknogh nerkayacucichneri shurjy hyusvac patmutyunner (orinak, Mamikonyan tohmi galstyan masin avandutyuny) ։
Vor banavor avandutyunnery irenc mej patmakan hatik en pahpanum, ayd qaj gitakcum er Xorenacin, usti ev cher varanum ogtvelu drancic: vorpes patmakan aghbyurneric։ Voroshaki der en xaghacel «Hayoc patmutyan» kertman mej vaveragrakan aghbyurnery։ Arajin hertin petq e nshel Arshakuni tagavorneri koghmic parberabar kazmvogh «Gahnamaky» : naxararakan tneri canky, vortegh tvarkvum ein naxararakan tnery: yst irenc hzorutyan ev azdecutyan astitchani։
Vaveragreri mi ayl tesak: vimakan ardzanagrutyunnery, misht eghel en patmahor ushadrutyan kentronum te ayn depqerum, erb dranq nra hamar anynterneli ein, orinak, urartakan sepagir ardzanagrutyunnery, voronq na hishatakum u nkaragrum e, veragrelov Shamiramin, ev te manavand ayn paraganerum, erb nranc bovandakutyuny nran matcheli er, orinak, Garnium Trdat tagavori toghac hunaren ardzanagrutyuny։
Xorenacin, patmakan nyut haytaytelu mitumov, ushi-ushov usumnasirel e ir zhamanaki Hayastani qaghaqnery, berdery, bnakavayrery, dranc averaknern u mnacordnery ev dranc het kapvac avandutyunnery։ Ayd usumnasirutyan ardyunqn en «Patmutyan» mej mec tegh gravogh qaghaqneri, dastakertneri, avanneri, berderi nkaragrutyunn u himnadrman patmutyunnerr։ Aydpisin e Van qaghaqi, nra hanrahayt jrancqi, hnutyunneri u ayd bolori steghcman nkaragrutyuny, vory urartakan shrjani mshakutayin mnacordneri arajin bnutagrutyunn e ev Vann u nra hushardzannery usumnasirac gitnakanneri vkayutyamb zarmanali harazat e irakanutyany: Aydpisiq en Artashati, Ervandashati, Ervandakerti, Garnii ev ayl qaghaqneri u bnakavayreri nkaragrutyunnery։ Bolor hishatakvac aghbyurnery, vorqan el bazmatesak nyuter tvac linen Xorenacun, aysuhanderdz xist sakav ein nra cragri irakanacumn apahovelu hamar, usti ev anhrazhesht ein noranor phaster։ Dranc mi nor u yurorinak shtemarany Xorenacin gtel e lezvi barapashari, hatkapes hatuk anunneri: patmutyan xorqeric ekogh kam iren zhamanakakic teghanunneri, tohmanunneri, andznanunneri mej, verlucelov u stugabanelov dranq: Ardyunqnerr shat nshanakalic en eghel ev hnaravorutyun tvel patmahory: noranor phasterov u drvagnerov lracnel ir «Patmutyuny» ։ Hatkapes bazmativ en naxararakan tohmanunneri stugabanman depqery, voroncov Xorenacin lracnum er naxararakan tneri patmutyany veraberogh phasteri pakasy։
Yndhanur hayacq dzgelov Xorenacu ogtagorcac aghbyurneri vra, kareli e zarmanal, te vorqan dranq taratesak en ev bazmabnuyt։ Derevs 5-rd darum na havaqel u ogtagorcel e Patmutyan sharadrman hamar, yst eutyan, aghbyurneri grete bolor ayn tesaknery, voronc vra en karucum irenc hetazotutyunnery naev aysorva patmabannery: Hiravi, na zanc chi arel gravor aghbyurneri ev voch mi bnagavar, ogtagorcelov te patmutyan hamakargvac sharadranq parunakogh erkery, te sosk nyuteri grarumner nerkayacnogh zhoghovacunery, te iren hetaqrqrogh temayin sosk hpancik u heravor veraberutyun unecogh grvacqnery, te iren matcheli vaveragrern u vimakan ardzanagrutyunnery։ Sa arandzin ushadrutyun e nvirel banavor aghbyurnerin ev dranc nkatmamb handes berel qnnadatakan verabermunq, andradardzel nyutakan aghbyurnerin, hatchax mtovi verakangnelov ev shen vitchakum nerkayacnelov ayn, inch nra zhamanak arden vaghuc averak karogh er linel։ Ays bolory, ankax ayl hangamanqneric, inqnin arden tarberum en patmahory hnum patmich horjorjvac heghinakneric ev dasum nran hamashxarhayin mshakuyti arajnakarg, gorcichneri sharqy։ El aveli e yndgcvum nra Patmutyan gitakan, hetazotakan bnuyty, erb canotanum enq nra nyuti verlucman u mshakman metodikayin։
Achqi zarnogh hakadrutyun ka, mi koghmic «Hayoc patmutyan» hart u voghork, nerqin hakasutyunneric bacardzakapes zerc, hetevoghakan u tramabanakan sharadranqi ev, myus koghmic, nra himqy kazmac tvyalneri pakasavor, xaytabghet, hakasakan ayn zangvaci mijev, vory Xorenacun tvel en tarabnuyt u teri aghbyurnery։
«Hayoc patmutyuny» sharadrelis, Xorenacin unecel e erku himq, meky nyutakan: aghbyurneri ayn zangvacy, vor nran hajoghvel er zhoghovel, myusy: tramabanakan: patkeracum ayn masin, te inch piti lini patmutyany։ Erkrordy, tramabanakany, hetevyaln e. patmutyuny ancyali eghelutyunneri stuyg, tchmartaci, havasti verartadrumn e։ Izur che, vor Xorenacin bazmics xosum e ir draci stugutyan u havastiutyan masin, na ir bolor karoghutyunnery i spas e drel patmakan tchshmartutyany hasnelu npatakin։ Bayc ete patmutyuny miayn stuyg u havasti phasteric e kazmvac, uremn nra mej chi karogh linel voreve hakasutyun, anhetevoghakanutyun, antramabanutyun։ Ete nran baghadrogh bolor phastery tchshmartaci en, apa ayn petq e kazmi mi anteri hamakarg, maseri phoxhamadzaynutyamb u hamachaphutyamb։ Ev nman mi nerdashnakutyuny patmutyan tchshmartaciutyan lavaguyn arhavatchyan e։
Aknhayt e, sakayn, vor Xorenacu dzerqi tak eghac nyuty aynpisin cher, vor nra parz hamadrumy hascner nman mi hamakargi steghcman։ Uremn patmahayry metod, mijocner piti mshaker ayd hum ev xaytabghet nyuty kazmakerpelu, nranic cankali tchshmartaci hamakargy kertelu hamar։ Xorenacu himnakan skzbunqy hetevyaln e eghel, erku iraramerzh kam hakasakan phasteric meky tchshmartaci u havasti e, isk myusy: anhavasti kam voch lriv havasti։ Yntrutyuny dranc mijev petq e aynpes katarel, vor patmutyan himq darna havasti phasty։ Bayc yntrutyan hamar anhrazhesht en chaphanishner, ev ayd chaphanishnery Xorenacin mshtapes unecel u gorcadrel e: Mi qanisi masin inqy patmum e. orinak, na haghordum e, vor hunakan matyanneri tvyalnery nra hamar geradaseli en, asenq, qaghdeakan kam parskakan matyanneri tvyalneric։ Myusnery menq karogh enq ezrakacnel nra sharadranqic, orinak, na gravor aghbyurin aveli mec vstahutyun e yncayum, qan: banavorin։ Ayl depqerum Xorenacu: erku phasteri mej yntrutyun katarelu chaphanishnery karogh en ev lriv aknhayt chlinel, taqnvac linelov nra huzakan ashxarhi ynderqum: Bayc chaphanishnery misht kan ev kirarvum en hetevoghakanoren։
Berenq mi aknaru orinak, erkrord, grqi 12-rd glxum Xorenacin patmum e hayoc Artashes tagavori (yst Xorenacu zhamanakagrutyan na aprel e m. t. a. 1-in dari skzbnerin) depi arevmutq katarac arshavanqi masin, vori zhamanak na, ibr, dzerbakalel e lyudacineri Kresos tagavorin։ Hajord glxum Xorenacin grum e. «Ays bann asum en hunac patmagirnery, voch meky kam erkusy, ayl shatery, vori masin tarakuselov: menq shat qnnutyun katarecinq։ Vorovhetev mi qani patmutyunneric lsel einq, te Kyurosn e spanel Kresosin ev lyudacoc tagavorutyuny veracrel» ։ Aynuhetev Xorenacin haytnum e, te inqy shat lav giti, vor Kyurosr aprel e hayoc Artashesic aveli qan chors dar araj, ev sharunakum. «Bayc vorovhetev shatern en, vor asum en, te mer Artashesn e brnel Kresosin ev harmar votchov en patmum, usti ev es hamozvum em»: Apa Xorenacin chors huyn heghinakneric ir asacy hastatogh mejberumner e anum ev ezraphakum. «Ard, es ays patmutyunnery arzhanahavat em hamarum, isk ayn Kresosy, vor inchpes patmum en, eghel e Kyurosi kam Neqtanebosi zhamanak, kam sut e, kam mi anunov kochvac en shat tagavorner, inchpes shatery sovorutyun unen»: Inch enq tesnum ays orinaki mej։ Nax, hstakoren i hayt e galis Xorenacu yntrutyan chaphanishy «shatern en, vor asum en... ev harmar votchov (aysinqn hamozich) en patmum» ev, iharke, chxostovanac, bayc parzorosh i hayt ekogh hayrenasirakan zgacumy։ Erkrord, zgum enq, te vorqan sheshtaki e kirarum Xorenacin ir chaphanishy, hakasogh phasty parzapes sut haytararelov, kam mi phoqr verapahutyan anelov miayn։ Errord, Xorenacin, vorqan el hamozvac e ir tchshmartaciutyan mej, u vorqan el janum e ayn himnavorel, aynuamenayniv, armatapes sxal yntrutyun e katarel tvyal depqum, qani vor Lyudiayi tagavor Kresosi patmutyany irakanum kapvac e henc Kyurosi ev voch mek urishi het։
Xorenacu metodikayi mej byureghacac dzevov artahaytvel e hellenistakan darashrjanic ekogh ayn banakan, racionalistakan motecumy irerin, vori pahpanumy apahovum er antik gitutyan avandneri haratevumy naev vagh mijnadaryan shrjanum u hatkapes Hayastanum։ Xorenacu Patmutyan mej ayn artahaytvum e ev ayl keterum, masnavorapes araspelneri u zhoghovrdakan avandutyunneri nkatmamb nra cucaberac verabermunqi mej, vory, yst eutyan, nra metodikayi drsevorumneric mekn e։ Xorenacin amenevin chi merzhum araspelnern u avandutyunnerr vorpes patmakan aghbyur: Na miayn janum e parzabanel dranq, zatel gerbnakany, kyanqi erevuytnerin anhariry, gtnel irakan patmakany։
Yst Xorenacu haghordac araspeli, Artashes tagavory, zayranalov ir vordi Artavazdi vra: anicum e nran ayspisi xosqerov. «Te du hecnes vorsi gnas Azatn i ver, depi Masis, qajqery qez byrnen tanen Azatn i ver depi Masis, ayntegh mnas, luys chtesnes», ev anecqy shutov katarvum e։ Aha te inchpes e parzabanum ays araspeli imasty Xorenacin. Artavazdr, grum e na, «qich orer tagavoreluc heto mi angam ancnum er Artashat qaghaqi kamurjov, Gina akunqneri mot kintcher ev vayri xozer vorsalu, hankarc inch-or cnorqic shphotvum xelagarvum e, dziuc vayr e ynknum mi xor phosi mej ev ayntegh xorasuzvum anhetanum e»: Nman orinaknery karelie bazmacnel, vorovhetev grete bolor ir nerkayacrac araspelnery Xorenacin janum e parzabanel, phoxadrel aroreakan haskacutyunneri։ Nuyn racional mtacoghutyan drsevorumn e ev Xorenacu evhemeristakan patkeracumy hetanosakan astvacneri masin, yst vori dranq naxapes mardik en eghel u heto astvacacvel en։ Ayspes, Vahagn astvacy, yst Xorenacu, patmakan andznavorutyun e, Tigran Ervandyani vordin։
Sharadranqy patmahayry araj e tanum ereq zugaher gcerov: sertoren kapakcelov dranq irar het։ Arajin ev karevoraguyny hayoc nahapetneri gicn e, sksac Haykic, vorn aynuhetev Paruyric sksac veracvum e hayoc tagavorneri gci, sharunakvelov minchev verjin ishxogh Artashes Arshakunin։ Aynuhetev sran gumarvum e hay katoghikosneri sharany։ Erkrord sranc zugahery hay naxararakan tneri patmutyann e։ Hghacvum e Xorenacu dzgtumy srancic amen mekin ir patshatchy hatucel, cuyc tal yuraqanchyuri cagumy, ev achqatogh chanel hetaga zargacumy։ Bnakan e, vor amenic shat ushadrutyan en arzhananum Bagratuninery, voronc tely Xorenacu «Patmutyan» mej grete anyndhat e։ Errord gicy, vor arajanum u anhetanum e yst anhrazheshtutyan, Hayastanin harevan kam yndhanrapes arnchvogh erkrneri patmutyunn e։ Ayn i hayt e galis aynpisi hatvacnerum, vortegh Hayoc patmutyuny kapakcvum e ayd erkrneri patmutyan het։
Bnakanabar, muys bolori hamar Xorenacu dzerqi tak eghac aghbyurnery tarber ein, mi masy gravor, myusy: banavor, errordy: stugabanakan ev ayln, bayc na hmut sharadranqov aynpes e miadzulum dranc tvyalnery, vor stacvum e bazmativ teleri miahyusvac kur yntacq։
Skselov patmel voreve patmakan erevuyti, dicuq petakan voreve himnarkutyan steghcman masin, Xorenacin aylevs bac chi toghnum ayn ir tesadashtic ev hetevum e nra zargacmany minchev bnakan avarty kam vaxtchany։ Orinak, na patmum e, vor Vagharshak tagavory Armavirum mehyanner shinec, vortegh teghavorec Aregaki ev Lusni, inchpes ev ir naxnineri kurqery։ Hetagayum na evs hing angam andradarnum e dranc, hishatakelov tarber tagavorneri oroq nranc teghasharzhumy qaghaqic qaghaq ev verjapes: vochnchacumy Artashir Papakani koghmic։ Bnakan e, vor tagavorakan naxnineri kurqeri pashtamunqi masin Xorenacu unecac teghekutyunnery galis en mek, amenashaty mi erku aghbyuric, bayc na bazhanum e ayd teghekutyunnery yst drvagneri ev dranq teghadrum hamapatasxan tagavorneri patmutyany veraberogh masum։
Sharadranqi aysorinak dzeverov e, vor, i lrumn nra: nyuti mshakman very bnutagrvac skzbunqi, Xorenacin hasel e ir «Hayoc patmutyan» amboghjakan, hamachaph u slacik tesqin, vory hamemateli e arvesti mi kataryal gorci: ardzani kam tchartarapetakan kertvacqi het։
Asvacy, sakayn, chi nshanakum, vor nuynqan nerdashnakutyun ka naev «Hayoc patmutyan» ev stuyg patmutyan mej, verjinis tak haskanalov bolor stuyg u havasti aghbyurneri himan vra nerkayums verakangnvac patmutyan yntacqr։ Ev da hnaravor el cher karogh darnal aghbyurneri ayn himqi vra, vor uner Xorenacin, inchqan el vor na janacel e lavaguyn dzevov ogtagorcel u iracnel ayd himqy։
Xorenacu «Hayoc patmutyan» patmagitakan arzheqy gnahatelis, kareli e nshel mi qani himnakan ket։
Arajiny patmutyan parberacumn e «Hayoc patmutyan» mej, vorpisi xndrum patmahayry lriv ardaracnum e patmutyuny hetazotoghi ev voch sosk ardzanagroghi ir hambavy։
Vorpes ir sharadranqi bnakan skizb ev verj, Xorenacin yntrum e zhoghovurdneri ev masnavorapes hay zhoghovrdi arajacumy ev hin haykakan Arshakunyac petutyan ankumy։ Ayd amboghj zhamanakashrjany na bazhanum e ereq hatvacneri, voroncic yuraqanchyury amphophum e mi grqi mej։
Mec hetaqrqrutyun e nerkayacnum I ev II grqery iraric bazhanogh sahmany։ Ete mi pah, veranalov grqeri bazhanumic, heteveinq miayn iradardzutyunneri zargacmanr, khamozveinq, vor Xorenacu hamar hayoc patmutyan nor darashrjan e sksvum Vagharshaki gahakalumic, aysinqn Arshakunineri haykakan tchyughi skzbnavorumic, vory patmahayry dnum e m. t. a. 2-rd dari keserin: Aysuhanderdz, I ev II grqeri sahman e dardzvac voch te ayd iradardzutyuny, ayl Aleqsandr Makedonacu ashxarhakalutyuny։ Laynaxoh patmahayry ditel e Hayastany ev nra patmutyuny miayn hamashxarhayin patmutyan hamapatkeri vra, vorpes nra mi masy։ Isk hamashxarhayin patmutyan shrjadardzayin erevuytneric meky patmagrutyan mej hamarvel u hamarvum en Aleqsandri arshavanqnery, voroncic sksvec, ayspes kochvac, hellenistakan darashrjany, ir het berelov mardkutyan: naxkinum iraric eapes anjrpetvac arevelyan u arevmtyan hatvacneri miaxarnum, tntesakan u mshakutayin phoxbeghmnavorum, vory anhamemat aragacrec patmutyan yntacqy:
II ev III grqeri sahmany qristoneutyan yndunumy ev Trdat Meci gahakalutyunn e Hayastanum: Xorenaci-hetazotoghy el aveli voroshaki e urvagcvum patmutyan zhamanakagrutyan handep cucaberac motecmamb։ «Patmutyuny tchshmarit che aranc zhamanakagrutyan», — grum e Xorenacin, dranov tarbervelov 5-rd dari myus hay matenagirneric, voronq bavakan, teev tarber chapherov, anhog en zhamanakagrutyan nkatmamb։ Aysuhanderdz, ir «Patmutyan» I girqy patmahayry chi ozhtel zhamanakagrakan manramasn cucumnerov, havanabar aghbyurnerum dra hamar bavakanachaph tvyalner chgtnelov, ev bavararvel e miayn hay ishxoghnerin nranc zhamanakakic harevan erkrneri ishxoghneri het haraberakcelov, u dranov nshelov nranc zhamanaky։
Patkery armatapes phoxvum e sksac II grqi skzbic։ II ev III grqery cayrecayr patac en kur zhamanakagrakan cancov, vory nerkayanum e, sakayn, «Hayoc patmutyan» mej voch te voreve aghyusaki dzevov, ayl nra teqstov mek crvac zhamanakagrakan tvakan cucumneri mijocov։
Xorenacu zhamanakagrakan hamakargy nerqust nuynqan anteri e, phoxhamadzaynecvac, kur u slacik, vorqan ev inqy: «Patmutyuny» ։ Ayn karucvac e aghbyurneri zhoghovman, yntrutyan, dasakargman, mshakman mievnuyn metodnerov։ Bayc ev ayd, ir himqum havasti ev bazmativ manramasnutyunnerum tchshmartaci hamakargy, uni, inchpes ev «Patmutyuny», mi sharq sheghumner (erbemn: bavakanachaph eakan) stuyg zhamanakagrutyunic, voronc himqy ev pattchary Xorenacu dzerqi tak eghac aghbyurneri pakasavorutyan u sxalashatutyan mej e։
Xorenacu zhamanakagrutyuny, ir sheghumnerov handerdz, hay patmagrutyan xoshoraguyn nvatchumneric e։ Xorenacin hay irakanutyan mej arajin phordzn e katarel kazmel voroshaki zhamanakahatvaci phoxkapakcvac hamazhamanakya (sinqronik) zhamanakagrutyun ev ayd phordzy hskayakan azdecutyun e gorcel hetagayi hay matenagirneri vra։ Xorenacu zhamanakagrutyan mi sharq hatvacner aysor el himq en carayum hay zhoghovrdi patmutyan gitakan zhamanakagrutyuny kazmelu gorcum։
Xorenacu «Hayoc patmutyuny» parunakum e patmakan anspar phaster, voronq mec masamb veraberum en hay zhoghovrdi patmutyan aravel mut shrjannerin։ Anhnar e gnahatel u arzheqavorel phasteri ayd gandzarany ir amboghjutyan mej, ev nra irakan tchanachumy gitutyan mej der nor e sksvel։ Ayd pattcharov bavararvenq mi orinakov, nshelov mi qani karevor phaster, voronq matucum e Xorenacin, asenq, hay petakanutyan skzbnavorman u zargacman yntacqy gitakanoren lusabanelu hamar։ Dra hnaguyn shrjany miayn Xorenacin e urvagcum։ Nra patmacy haykakan arajin tagavorutyan steghcman masin Paruyri oroq m. t. a. 7-rd dari verjerin, inchpes hamarum en hetazotoghnery, hamapatasxanum e otar havasti (sepagrakan, hunakan) aghbyurneri tvyalnerin: ayd zhamanakashrjani iroghutyunneri masin, ayn e: Asorestani jaxjaxman: hzoracac Marastani ev nra dashnakic Babeloniayi koghmic։ Sranc, yst Xorenacu, harel er ev hay nahapet Paruyry, vori hamar el tag stacav Marastani tagavoric։
Hay petakanutyan zargacman hajord phulr, vor lusabanum e Xorenacu «Patmutyunr», veraberum e m. t. a. 6-rd keserin։ Hayastany arden mec erkir e, taracvac Haykakan lernashxarhum։ Aystegh ishxum e Ervand tagavory (Sakavakyac makanvamb) ev aynuhetev: nra vordi Tigrany։ Verjins dashnakic e eghel Kyuros Mecin, vory jaxjaxec marakan terutyuny ev hastatec nor ashxarhakalutyun: Aqemenyan Parskastany։ Tigrany evs haghtakan paterazm er varel mareri tagavor Azhdahaki dem։ Xorenacu ays teghekutyunnery nerdashnakum en m. t. a. 5-4 dareri huyn heghinak Qsenophoni «Kyuropedia» erkum handes ekogh: haykakan tagavorutyan u tagavori, nra vordi Tigrani: Kyurosi barekami, ev dranc masin aylevayl manramasnutyunneri nkaragrutyan het։
Hatuk nshanakutyun uni Arshakunineri harstutyan nerkayacucich Vagharshaki: Hayastanum gahakalman ev petutyan kazmavorman ughghutyamb cavalac gorcuneutyan manramasn patmutyuny, vor anum e Xorenacin։ Aystegh na teghekutyunner e haytnum hin haykakan petakan hamakargi, arquniqi, zorqi, ardaradatutyan, aylevayl petakan himnarkneri masin։
Verjapes, Xorenacun enq partakan hin haykakan petutyan ezraphakich phuli, Mec Hayqi: Parskastani u Byuzandiayi mijev bazhanman pahic (387 t.) minchev Arshakunineri veracumy (428 t.) zhamanakashrjani manramasn patmutyan hamar։
Xorenacin ezaki teghekutyun e pahpanel hin Hayastanum qaghaqi ev gyughi hakadrutyan goyutyan masin։ Na patmum e Artashesi koghmic gyugherin (aysinqn: gyughaciakan azat hamaynqnerin) patkanogh hogheri sahmanazatman masin: agaraknerin (aysinqn: masnatirakan tntesutyunnerin) veraberogh hogheric, ev dranov bacatrum Artashes 1-ini mez hasac sahmanaqareri hastatman bun imasty, u patmabani arjev bacum hin Hayastanum hoghayin haraberutyunneri zargacman mi nor ej։ Xorenacin e, vor toghel e masnatirakan tntesutyan tesakneric meki: dastakerti nkaragrutyuny, vory dardzyal ezaki e hin Hayastanin veraberogh aghbyurneri mej, aylev teghekutyun e pahpanel ayn masin, te ayd tntesutyunnerum ashxatum ein «cara» kochvac struknery։ Ays teghekutyunnery hiravi angnahateli carayutyun en matucum hin Hayastani hasarakargy usumnasirelu hamar։
I verjo, andradarnanq ayn mecaguyn pargevneric mekin, vor arel e Xorenacin ir zhoghovrdin, pahpanelov ir erki ejerum nmushner nra hnaguyn hogevor mshakuytic: hetanosakan kronic ev zhoghovrdakan banahyusutyunic։ Hayk, Aram, Ara Geghecik, Torq, Astghik ev ayln, ays anunnery ev nranc het kapvac araspelnery hayeri hetanosakan kroni ev havataliqneri hnaguyn shertic ekogh nmushner en, voronq cuyc en talis, vor derevs Aramazdi, Vahagni, Anahiti, Mihri ev myus iranakan astvacanunner krogh astvacneric kazmvac haykakan panteonic araj hayern unecel en mi naxnakan, aravel hin panteon, vory argasiq e nranc hnaguyn inqnatip mshakuyti։ Hazaramyakneri xorqic Xorenacin phrkel u mez e hascrel Vahagn astcu cnndyan ergy։
Sranic voch pakas, guce ev aveli karevor en Xorenacu pahpanac hnaguyn zhoghovrdakan banahyusutyan nmushnery, voronq vkayum en, vor «Sasna creric» araj menq unecel enq aveli hin epos ev aylevayl epiqakan erger։ Xorenacin nerkayacnum e dranc nmushnery tchisht ayn tesqov, inchpes vor lsel e zhoghovrdakan ergichneri: gusanneri beranic։ Hark e sheshael, vor «Artashes ev Satenik», «Artashes ev Artavazd» ev ayl epiqakan ergeri nra mez hascrac hatvacnery voch miayn banahyusutyan, aylev 5-rd daric shat aveli vagh hayoc lezvi vitchakn artacologh nmushner en։
«Hayoc patmutyuny» ardyunq e nra heghinaki, mi koghmic: hantchari, myus koghmic qaghaqaciakan veh u azniv zgacumi, vorr drsevorvum e Patmutyan amen mi ejum arajinic minchev verjiny։ Xorenacu qaghaqaciakan zgacumy sheshtvac voghbergakan gunavorum uni։ Dra xtacvac artahaytutyunn e Patmutyuny ezraphakogh hatvacy, ur heghinaky darnoren voghbum e erkri dzhbaxt vitchaky barqeri ankman, krqeri sandzazercman, partakanutyunneri urac֊man u ayl aratneri hetevanqov:
Xorenacu voghbergutyan akunqy nra huyseri, qaghaqakan hamakranqi erkpheghkman mej e։ Dranq bazhanvum en zhamanaki erku, ghekavar uzheri mijev, mi koghmic: naxararutyan, vori mej er tesnum patmahayry ir zhoghovrdi karoghutyunneri marmnavorumy ev apagan ev, myus koghmic, kentronakan tagavorakan ishxanutyan, vory kochvac er miavorel, amrapndel erkiry artaqin tshnamu dem, ev vorpes aydpisin cher karogh skzbunqov chnviragorcvel patmahor koghmic, teev verjins hatchax xstoren u qnnadatabar e artahaytvum mi sharq tagavorneri masin։ Bayc aha, ayd erku uzhery hakamartutyan mej ein, aryunali hakamartutyun, vory artaqin hzor razmaqaghaqakan uzheri: Parskastani ev Byuzandiayi: Hayastany jlatogh qaghaqakanutyany kama-akama satarelov, hangecrec erkri ankaxutyan korstyanr։ Aysteghic cnvum e heghinaki dzgtumy: patmutyan uzhov haghtaharel darn irakanutyuny, patmutyuny orinak carayecnel nerkayin։
Xorenacu erki ays npatakadrumy liovin irakanacel e։ Nra steghcac «Hayoc patmutyuny» dasagirq e eghel mijnadaryan haykakan dprocnerum, nranov krtvel en hay hasarakutyan tasnyak serundner, kazmakerpvel e nra mtavorakanutyan gita-qaghaqakan mitqy, ayn qajutyan u mardkayin bolor ayl baremasnutyunneri orinakner e cucadrel dzhvarin tchanaparh ktrac zhoghovrdin։ Movses Xorenacin mec azdecutyun e toghel mijnadaryan hay patmagitakan mtqi vra, hetaga grete bolor patmichnery ogtvel en nra ashxatutyunic։
Nor zhamanaknerum Xorenacu Patmutyuny dardzel e hamashxarhayin gitutyan usumnasirman ararka։ Nranov zbaghvel en naev angliaci, fransiaci, germanaci, vous, italaci ev ayl azgeri patkanogh gitnakanner։ Aydpisi layn tchanachman u hetaqrqrutyan pattcharneric mekn el ayn e, vor patmahayry hay zhoghovrdi patmutyuny ditel e hamashxarhayin patmutyan mijavayrum։ Nra tesadashti mej er zhamanaki amboghj qaghaqakirt ashxarhy։ Xorenacin sharadrel e Hayastani patmutyuny merdzaka ev nra het arnchvogh bolor erkrneri patmutyan het phoxkapakcvac։ Na teghekutyunner e haghordum hin Babeloni, Asorestani, Paghestani, Urartui, Aqemenyan Parskastani, Hunastani, Selekyanneri terutyan, Hin Hromi, Partevstani, Sasanyan Parskastani, Byuzandiayi, Asoriqi, Vrastani, Aghvanqi, Hyusisayin Kovkasi zhoghovurdneri masin, vorov ev darnum e hishyal erkrneri patmutyan skzbnaghbyurneric meky։
Na xorn e ymbrnel ir zhoghovrdi teghn u eutyuny ev tvel nra hpart u anmah bnutagrumy, «...tepet ev emq acu phoqr ev tuov yoyzh ynd phoqu sahmaneal. ev zoruteamb tkar ev ynd aylov yolov andam nuatcheal tagaւoruteamb, sakayn bazum gorcq arutean gtanin gorceal ev i merum ashxarhis, ev arzhani groy hishataki»:




«Tepet menq phoqr acu enq ev tvov shat sahmanaphak u zorutyamb tuyl ev shat angam otar tagavorutyunneri koghmic nvatchvac, bayc ev aynpes mer ashxarhum el grelu ev hishatakelu arzhani shat sxragorcutyunner en katarvel»:
Movses Xorenaci

«Movses Xorenacin bazmagitak e .... Na hin ashxarhi amenanshanavor heghinakneric er .... Na bardzr e kangnac ir darashrjani mtacoghutyunic ev hayreni patmagitutyuny hskayakan qaylerov araj e mghel: Kga mi or, vor gitakan Evropan nran khaytarari Mec: ir aprac zhamanaki hamar, kga mi or, vor Movses Xorenacun meghadroghnery kardaracnen nran, vorovhetev ete lav hetazoten Xorenacun, ktchanachen nra ankeghcutyuny ev hamadzayn klinen anvanelu nran Hayoc Patmahayr»:
Viktor Langlua,
(fransiaci arevelaget, hayaget)

«Xorenacin arajiny eghav, vor grec hay azgi sistemakan patmutyuny skzbic minchev ir zhamanaknery.... Sa mi cnndyan vkayakan er mer azgi hamar, vor minchev ayd zhamanak chgiter, te vov e inqy ev inch cagum uni: Kapelov hay azgi skzbnavorutyuny Surb Grqi het, cagecnelov hayerin Habeti ceghic: na hay azgi hamar steghcec patvavor tegh myus hin azgeri sharqum»:
Stephan Malxasyanc,
(banaser, lezvaban)

«Xorenacu «Patmutyun Hayoc» -y grvac e xorunk hayrenasirutyamb .... Na chbavararvec mi zhamanakagrutyun grelov: Na kamecav steghcel ir azgi patmutyuny: Ayd npatakov dimec huyn, parsik, asori, qaghdeaci ayn patmichnerin, voronc gorcery karoghacav usumnasirel:
Movses Xorenacin amenabarexightch matenagirneric e: hay te otar... Na voronum er ayn phastery, voronq petq e hastatein patmakan tchshmartutyuny»:
Frederik Feydi,
(fransiaci hayaget)

Xorenacu asuytneric shatery dardzel en tevavor xosqer.
«Qajeri sahmany nranc zenqn e. vorqan ktri: aynqan el ktiri»:

«Qajeri serundnery qajer en»:


«Mahkanacuneri zhamanaky kartch e ev anhayt»:
Nyuty hraparakvel e Mamuli xosnaki shrjanaknerum:
Kisvir ays nyutov:
Niderlandakan Oragir Grakan ej
18:40, 18.08.2021
6269 | 0
02:40, 11.05.2020
6881 | 0
01:54, 29.11.2019
12440 | 0
05:28, 08.01.2018
12409 | 0
03:29, 22.12.2017
13093 | 0
01:01, 08.12.2017
29971 | 0
16:32, 06.12.2017
11547 | 0
16:11, 06.12.2017
16367 | 0
02:42, 05.09.2017
17583 | 0
23:45, 27.08.2017
21724 | 0
depi ver